Snart skriver vi 2022. Det lär bli ett år då hållbarhet är på allas läppar.
Under sommaren står Sverige värd för FN:s miljötoppmöte Stockholm+50 och Världsmiljödagen 2022. En mängd olika EU-initiativ på klimat- och miljöområdet är också på väg att ta form eller genomföras. Ovanpå allt detta är det också riksdagsval under hösten. Summan av kardemumman är ett enormt tryck på klimat- och miljöpolitiken.
Att den socialdemokratiska regeringen har utsett en miljöminister som – till skillnad mot sina företrädare – inte är känd för sina gedigna kunskaper på området utan mer för sin förmåga att skapa politisk konflikt är om något ett tecken på hur heta hållbarhetsfrågorna kan bli i valrörelsen. Signalen framstår som tydlig – Socialdemokraternas Annika Strandhäll ska kunna ta fajten inom klimat- och miljöpolitiken, ett område som S fram tills nu har låtit MP hantera.
De taktiska politiska dragen och de internationella toppmötena i all ära – det som dock verkligen lär göra hållbarhetsfrågorna närvarande och påtagliga för fler under 2022 är det gnisslande genomförandet.
För det har visat sig notoriskt svårt att omsätta många av de politiska målen kring hållbarhet till handling. Inte ens i föregångsområdet som energipolitiken har utmålats som funkar det. Målkonflikter är vanligt, som kring utbyggnaden av vindkraft. Så länge frågan förblir teoretisk är de flesta för fler vindkraftverk. Men i praktiken är det få, om någon, som vill ha verken i sitt närområde. Det har stått klart i den debatt som har uppstått i Finspång och Norrköping om Holmens vindkraftsplaner.
Samma fenomen går också igen när det nu planeras för en utbyggnad av solceller. Och dessutom ställs höga krav på de företag som vill satsa på solcellsanläggningar, vindkraftparker eller att bygga elnät däremellan. Miljöbalkens krav är omfattande.
Som det gick att läsa i NT dagarna innan julafton så har länsstyrelsen Östergötland tillfälligt förbjudit uppförandet av en solcellsanläggning vid Bråxvik på Vikbolandet. Ett beslut som motiveras med att flera av de områden som berörs har höga naturvärden och delvis ligger inom strandskyddsområde. Utifrån det befintliga underlaget kunde inte heller skador på natur- och kulturvärden bedömas.
Företaget som ville bygga den gigantiska anläggningen med solceller var av förklarliga skäl inte nöjda. Det lär inte heller Holmen vara givet hur vindkraftsplanerna har tagits emot. Och det är nog inte heller många av de som kan beröras av satsningarna.
Det här – att genomförandet av hållbarhetspolitiken – tenderar att skapa såriga konflikter är om något oroande. Hållbarhetsåret 2022 kan bli konfliktfyllt, trots att det borde präglas av samförstånd.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – lantbrukarnas affärstidning.