På nyårsafton utsågs årets östgöte av P4 Östergötland. Efter en omröstning stod det klart att 2021 års utmärkelse gick till Johan Wester i Ringarum, i Valdemarsviks kommun. Motiveringen var att han ”osjälviskt och med risk för eget liv räddat livet på flera grannar när ett flerfamiljshus brann ner till grunden i Ringarum”. En bedrift definitivt värd att prisa.
Tyvärr verkar det dock finnas en tendens i samhället att den typ av osjälviska gärningar som Johan Wester äras för blir allt ovanligare. I alla fall möts vi ofta av berättelser om hur förbipasserande vid olyckor och brott försvårar för blåljuspersonal genom att stå och filma. Det verkar alltså som att en ganska stor andel av befolkningen inte bara struntar i att hjälpa medmänniskor i nöd – det har till och med gått så långt att de direkt försvårar för de drabbade.
För cirka fem år sedan rasade också en ganska intensiv debatt om vi i Sverige rent av skulle behöva införa en så kallad civilkuragelagstiftning för att råda bot på problemet. Det vill säga att det skulle bli ett lagkrav att bistå människor i nöd och fara. En fråga som återkommer med jämna mellanrum. År 2011 överlämnades en statlig utredning som landade i att Sverige inte bör införa en civilkuragelag. Och för tjugofem år sedan lyfte författaren Maciej Zeremba frågan om det inte är principiellt feltänkt att det inte är brottsligt att titta på ett barn som drunknar i en vattenpöl, om barnet kan räddas med en liten insats.
Det har också funnits andra idéer kring hur civilkuraget kan stärkas i samhället. År 2015 meddelade Moderaterna i Östergötland under en pressträff vid ambulansstationen i Norrköping att de vill införa en så kallad Blåljusakademi, där ungdomar ska lära sig hur de beter sig vid en olycka.
Men tråkigt nog verkar intresset ha minskat för frågan om hur människor ska bli mer benägna att hjälpa varandra. Och i stället för att diskutera hur civilkurage och allmänt hyfs ska kunna öka i samhället framstår den nuvarande trenden vara att detaljreglera allt mer. Från och med den 1 januari är det 800 kronor i böter för den som slänger en fimp eller annat småskräp på marken. Socialdemokraterna tvärvände också i mellandagarna i frågan om tillträdesförbud på bibliotek och simhallar, något som S nu förespråkar.
Det som verkar ske i samhället i stort är att när hyfs och rättrådighet blir ovanligare införs i stället lagar och böter. Skulden för den här utvecklingen är också i viss mån kollektiv, då det sällan påpekas för den som skräpar ner eller står och filmar en olycka att de gör fel. Att hylla den som agerar osjälviskt vid bränder är dock en lysande motsats – det premierar civilkurage och att hjälpa varandra.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – lantbrukarnas affärstidning.