Vänsterpartiets gruppledare i Söderköping, Malin Östh, skrev nyligen en uppfriskande debattartikel i NT om kommunens krisande ekonomi. Föredömligt nog lät hon för en gångs skull kommunpolitiken handla om just politik.
I sak landar dock Vänstertoppen fel. Hon argumenterar för att roten till det särskilt ansträngda läget i Söderköpings kommun är att skatten har varit för låg under många år. Det uppenbara motargumentet är att kommunen har gjort av med för mycket pengar i förhållande till skatteintäkterna. Och lösningen på bristande hushållning med skattemedel bör vara ökad kostnadskontroll och besparingar – inte att mitt i en lågkonjunktur ta mer av medborgarnas surt förvärvade pengar.
Men utifrån Vänsterpartiets ideologiska perspektiv – där varje skattehöjning är ett steg mot den socialistiska utopin – är argumentationen begriplig. Malin Östh följer helt enkelt partiets ideologiska kompass.
Att kommunpolitiken bottnar ideologiskt framstår dock som allt mer ovanligt. Det är långt troligare att höra lokalpolitiker som slår fast att de gör det som behöver göras och det inte finns utrymme för ideologisk hänsyn. Tyvärr gör det här synsättet kommuner sårbara för skenande kostnader. För när partier bildar majoriteter utan att bottna i en gemensam idé om hur samhället ska formas återstår mest ett kostsamt köpslående. Grunden för samarbetena brukar då bli att varje parti ges en prestigesatsning och får en egen del av den kommunala verksamheten att sköta. Och då det saknas ett gemensamt samhällsprojekt blir ofta strukturella förändringar omöjliga.
Det är också av det här skälet som samarbeten mellan Moderaterna och Socialdemokraterna sällan är en bra idé. De två partierna har helt olika idéer om hur samhället ska formas. Så när de två partierna ska styra tillsammans, så som de har gjort i Söderköping i omgångar det senaste årtiondet, är faran att behövliga strukturreformer uteblir samtidigt som varje parti ska genomföra vissa prestigeprojekt som de gick till val på.
Det som behövs i Söderköping – och många andra kommuner framöver – är en politik som får bottna i ideologi. Vänsterperspektivet får ändå sägas gå starkt, vilket Malin Östh visar, och framställs som den enda vägen framåt. Det som på allvar saknas i Söderköping är en borgerlig idé om framtiden. Det behövs ett alternativ till högre skatt och centralisering.
Det är inte en naturlag att skolorna blir större men färre eller att hemtjänsten ska vara till den grad centraliserad att personalen får lägga betydande delar av sina arbetspass på att köra bil till kommunens ytterområden. Det är vänsterpolitik, vilket borgerliga politiker utan ideologisk kompass riskerar att missa.
Edvard Hollertz är tillträdande politisk redaktör i Östgöta Correspondenten.