Många som befinner sig på politikens högerkant har vid det här laget förmodligen vant sig vid att bli kallad för klimatskeptiker. Det är en funktion av att miljöpolitiken sedan länge har styrts av vänstern. Nog finns det klimatskeptiker, och för den delen på båda planhalvorna, men betydligt vanligare är att man är klimatpolitikskeptiker. Och därtill finns det sannerligen fog.
Väldigt mycket av det som sker i klimatets och miljöns namn har ingen eller nästan ingen sådan effekt utan drivs igenom av helt andra motiv. Plastpåseskatten är en sådan reform. Om vi så inte säljer några plastpåsar alls i Sverige kommer världshaven att vara opåverkade, eftersom svenska påsar inte hamnar där. Ändå har man skattevägen höjt priset på en plastpåse från 2 till 7 kronor, även om den knappt innehåller någon plast.
Drivmedelsskatterna är ett annat löjeväckande exempel. Nivån där människor i stort sett slutade nöjesåka bil nåddes för länge sedan. Ändå fortsätter drivmedelsskatterna att höjas år efter år. Eftersom det ger stora pengar till staten.
Även utanför politiken synes miljö och klimat ofta användas som en förespegling för att kunna göra sådant man ändå ville. Jag minns de fåtal gånger jag bodde på hotell i början av 2000-talet. Då fanns det anslag på rummen där man anmodades att använda sina handdukar flera dagar för att spara vatten. Några år senare stod det att man skulle tänka på städarnas ryggar. Nu står det att man ska tänka på klimatet. Vid det här laget har jag för länge sedan förlikat mig med tanken på att hotell helt enkelt inte vill tvätta.
Och den som går och äter på till exempel hamburgerkedjan Max och gör sin beställning i automaterna kommer att få göra valet om man vill ha ett kvitto. "Ja" står det i ena rutan. Röd text på vit bakgrund med en röd ram runt. Till höger står det "Nej, tack" följt av ett löv. Den artiga texten och lövet är i vitt på en grön bakgrund. Som att den där lilla papperslappen skulle vara ett särskilt stort bekymmer. Vilket nonsens.
Symbolpolitik och vilseledning är vad jag främst har kommit att förknippa klimatåtgärder med. Måhända kan detta komma att ändras. Enligt Demoskop anser svenskarna nu att Moderaterna har den bästa miljöpolitiken. Om partiet härdar ut i sin rationella linje, som man trots allt har en historia av, kanske miljöpolitik kan bli något positivt framöver.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.