Den organiserade brottsligheten drabbar bara andra kriminella. Så hette det länge. Den mer eller mindre organiserade gängkriminaliteten antogs existera i en bubbla som var avskiljd från resten av samhället.
Nu vet vi att det inte är sant. De kriminella gängen är en parasit som lever i och livnär sig på det samhälle vi alla lever i. Inkomsterna kommer från medborgarna. Maktbasen likaså, genom kontroll av områden och människor. Varje mord och skjutning kostar samhället stora summor. Oskyldiga människor skadas och dödas. Våldet skapar rädsla och otrygghet långt utanför de kriminella kretsarna.
Även om det grövsta våldet är uppseendeväckande och illa nog, så är problemen därunder ofantligt mycket större i omfattning. Isberget under ytan består av övergrepp och hot, tystnad och anpassning, samt parallella samhällsstrukturer.
Göteborgspolisen Ulf Boström blev rikskänd i juni när han bröt ihop i en SVT-intervju om hur det känns att varje dag möta människor som är ständigt utsatta för utpressning och som polisen inte kan hjälpa. Boström berättar om en gigantisk hotkultur mot näringsidkare, där människor antingen betalar och försöker leva ett normalt liv i tysthet, eller står emot och får sitt liv totalt fördärvat.
I en rapport som beställts av kommunstyrelsen i Göteborg framkommer en utbredd tystnadskultur inom kommunen, vilket rapporterades av bland annat SVT i veckan. Kriminella klaner och gäng tystar anställda i myndigheten, så att de blundar för narkotikaförsäljning, låter vapen och narkotika förvaras i kommunens lokaler, och inte vågar ställa frågor eller orosanmäla för att skydda utsatta barn. Problemen förstärks av en organisatorisk tystnad och censurerande chefer.
Ofriheten och rättslösheten har inte bara blivit utbredd utan också en strukturerad del av vårt samhälle, när klaner och gäng tagit kontrollen över människors fri- och rättigheter.
Antalet skjutningar använda nu av media och politiker som en barometer på om vi är på väg att få bukt med de kriminella gängen och klanerna. Men det riskerar att leda till lika tokiga slutsatser som antagandet att kriminella endast skjuter på varandra.
En dag lyckas kanske ordningsmakten att hålla tillbaka skjutningarna. Eller så minskar de kriminella gängen skjutningarna av ren egennytta. Det skulle inte betyda att isberget är borta.
Alla myndigheter och näringslivsorganisationer bör göra som Göteborgs kommun och våga lyfta på locket. Endast på så vis kan vi veta hur illa det är och när vi är på väg åt rätt håll.
Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.