På många sätt känns Tyskland som vår europeiska storasyster och vän; en handelspartner och inspiratör inom exempelvis forskning, utbildning och säkerhetspolitik. Men den avvecklade kärnkraften är en avvikelse – och bör så förbli.
Tysklands snabba reträtt har förvisso belönat förbundskansler Angela Merkel med allmänhetens jubel (och förnyat förtroende i valet på söndag?) då hon hörsammade kärnkraftsmotståndarna i och med Fukushimaolyckan 2011. Men nu går det smutsiga kolet varmt i det annars moderna Tyskland och det är inte någon framtid att sträva efter.
För vi kan stolt säga att vi har renare alternativ: Sveriges vattenkraft och kärnkraft är väl utbyggd och så länge underhållet sköts står vi rustade för långa perioder av kyla. I slutet av förra veckan gick också Vattenfalls HR-chef ut med att ”det går bra för Sverige” och meddelade att de behöver rekrytera cirka 200 personer årligen till ett sextiotal olika yrken (SR 15/9).
Strålande (!) både för svensk arbetsmarknad och elförsörjning.
Samtidigt får Strålsäkerhetsmyndigheten, ansvarig för kärnkraftssäkerhet i Sverige, kritik. Tillsynen av svenska kärnkraftverk brister, menar Riksrevisionen i en rapport. Strålsäkerhetsmyndigheten å sin sida menar att det visst inte gör det (SR 14/9).
Osämjan och osäkerheten kan tyckas ge kärnkraftsmotståndarna vatten på sin kvarn. Finlandssvenska Yle skrev för ungefär en månad sedan om ett femtiotal (inte mer) personer som samlats från Kiruna i norr till Sundsvall i söder för att skicka ut barkbåtar med ”atomkraft, nej tack”-budskap i Bottenviken. Även om detta kan vara en signal för viss oro i landet ska man inte nödvändigtvis låta det styra ens beteende. I stället bör det erbjudas mer information om hur våra elförsörjningssystem fungerar.
Vi har tre kränkraftverk i drift: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Utöver dessa finns ytterligare ett antal kärntekniska anläggningar som bedriver forskning. Det är ett på många sätt imponerande maskineri som stundom kan kännas något svårgreppbart.
Men vi har varit relativt förskonade från olyckor och har också en solid berggrund som inte skakas av jordbävningar som exempelvis är fallet i Japan. Sveriges kärnkraftstekniska historia sträcker sig tillbaka till andra världskrigets slut och den första kärnreaktorn var en forskningsanläggning som togs i bruk 1954.
Kärnkraftsproduktionen i september beräknas bli den lägsta på åtta år för motsvarande månad och det varnas för skenande elpriser, skriver TT. Flera reaktorer är avstängda för underhåll och på så sätt är vi väldigt sårbara för ostadigt väder. Det behöver bli bättring.
För i och med kärnkraften och Vattenfalls rekrytering inför kommande pensionsavgångar skapas nya attraktiva jobb på svensk arbetsmarknad. Dessutom får tyska ingenjörer som tvingats lämna kärnkraftsindustrin i Tyskland möjlighet till anställning.
Skälen är många för att underhålla och utveckla svensk kärnkraft så att den fortsätter vara en ren konkurrenskraft i en annars relativt smutsig samtid.