Regeringen har beslutat att Viktoria Bergman, tidigare hållbarhetsdirektör för Eon, och Tomas Kåberger, professor vid Chalmers tekniska högskola, ska lämna styrelsen. Kåberger är en uttalad kärnkraftsmotståndare och blev, likt Bergman, styrelseledamot 2015. Sverigedemokraterna har krävt att han ska bort och så blev det också. Nu rasar delar av vänstern.
Vänsterpartiets tidigare partiledare Jonas Sjöstedt twittrade att det var en politisk utrensning. Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg likaså. Båda är rysligt oroade.
Och de har förstås delvis rätt. Det är ett politiskt beslut att låta Kåberger lämna. Regeringens avsikt är att Vattenfall åter ska ta ansvar för landets energiförsörjning och tillhandahållandet av reglerbar kraft i form av nya kärnkraftsreaktorer. Därför har man fyllt på styrelsen med människor som besitter den expertisen. Och låtit två personer som är emot den linjen lämna.
Vilket var precis vad som skedde för åtta år sedan när Kåberger och Bergman valdes in som styrelseledamöter. Men då gick det i den andra riktningen. Styrelsen fylldes på med kärnkraftsmotståndare som stöttade den rödgröna regeringens linje. Och det finns en rimlighet här. Styrelserna för de statliga bolagen finns där för att ta till vara ägarens, statens, intressen. Vattenfalls styrelse är ingen oberoende expertinstans.
Sjöstedt och Lindberg har dock visst fog för sin påstådda rädsla. Socialdemokraterna har alltid styrt enligt principen socialdemokrater först. Partibok, personlig åsikt, kompetens. I den ordningen har man avgjort vem som har tilldelats vilken post. Och det har verkligen inte stannat vid institutioner som bolagsstyrelser. Myndighetschefer, utredningsledare, ja listan kan göras hur lång som helst. Visst, man har alltid gjort några undantag för att visa sin välvilja. Men inte mer än så.
Moderaterna har traditionellt inte velat spela det spelet. Av strikt ideologiska skäl anser man att kompetens, inte ideologi, ska styra och har därför hållit emot när man har haft makten. SD är dock närmare en spegelbild av S än något annat och har samma avsaknad av dubier.
Så det är väl kanske inte att undra på att Sjöstedt och Lindberg och delar av vänstern är så rädda just nu. De vet precis vad som väntar. De hade nämligen gjort exakt samma saker själva.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.