Oppositionen i Norrköping vill att kommunstyrelsen skriver till regeringen och ber om mer pengar för att klara den kärva ekonomin. Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) verkar inte vara helt med på initiativet från S, V, C och MP. Hon säger att välfärden i Norrköping ska klaras kommande år även utan ökade statsbidrag.
Det finns dock poänger med oppositionens förslag. Staten sätter många av ramarna för den kommunala verksamheten och därmed vad den kostar. Så det är rimligt att staten tar ett stort ansvar.
Ökade statsbidrag skulle även ge många kommuner – inte bara Norrköpings – andrum i ett oerhört pressat läge. I Finspång går utbildningssektorn back med 48 miljoner kronor och social omsorg minus 34 miljoner kronor. För att få ordning på ekonomin kan ett 50-tal anställda behöva sägas upp i Finspång.
Även i Söderköping märks minussiffror. Socialnämnden samt Barn- och utbildningsnämnden beräknas gemensamt gå back med 32 miljoner kronor.
Frågan är dock om ökade statsbidrag verkligen är en långsiktig lösning. Bidragen riskerar att driva på inflationen, vilket i sin tur kan trycka upp räntorna. Och högre räntor slår sedan mot kommunerna.
Dessutom är risken att ökade statsbidrag gör att kommunerna skjuter upp nödvändiga besparingar och strukturförändringar. För att ta jobbiga beslut är något som politiker drar sig för, vilket märks i Finspång.
När Finspångs kommunalråd Mats Annerfeldt (S) får frågan i NT varför åtgärder inte satts in tidigare svarar han: ”Vi såg att det ekonomiska läget skulle bli tufft, men det handlar om att säga upp personal. Vi hade hoppats att det skulle se bättre ut, så att det hade gått att lösa på annat sätt.”
Vad är det då som skulle kunna bli bättre? Att vänta med att agera när pengarna rinner i väg riskerar att göra situationen värre.
Troligen är det statsbidragen som hägrar för styret i Finspång, precis som för den S-ledda oppositionen i Norrköping. Det är nog också många kommuner som under senare år har skjutit upp nödvändiga men impopulära besparingar för att frikostiga statsbidrag har trillat in, särskilt under coronapandemin.
Kring den här hanteringen av statsbidragen under senare tid finns en höger-vänster konflikt. Socialdemokraterna, som har lett såväl regeringen som många kommuner under senare år, har kunnat skjuta upp besparingar i kommunsektorn genom statsbidragen. Det här har nog skapat den attityd som märks i Finspång, där kommunstyret inte agerade när ekonomin lyste rött utan i stället hoppades på bättre tider. Och det lär vara samma inställning som märks i Norrköping där den S-ledda oppositionen vill lobba för mer statsbidrag.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.