Börserna skälver sedan knappt två veckor. Efter att tre nischbanker i USA kollapsat sprider sig oron över världen.
En aktör som hade investerat stort i alla de tre bankerna var det svenska tjänstepensionsföretaget Alecta, vars förluster bedöms kunna uppgå till 20 miljarder kronor. På så vis sammanlänkas krisande nischbanker på andra sidan Atlanten med det företag som förvaltar många östgötars tjänstepensioner.
Den amerikanska bankfrossan har också spridit sig till Europa. Den stora schweiziska banken Credit Suisses fall är den hittills största händelsen.
Denna ekonomiska dominoeffekt började dock på ett inte fullt så dramatiskt sätt. På kvällen den 8 mars meddelade Silicon Valley Bank – som de flesta svenskar dessförinnan nog aldrig hört talas om – att den behövde ta in nytt kapital. Och redan här kunde historien ha slutat, om inte en inflytelserik riskkapitalfond uppmanat bolag att ta ut sina pengar från banken. Därefter börjar allt fler kunder lämna. Och fort går det. Dagen därpå, på torsdagen, försöker kunder ta ut 42 miljarder dollar. Sedan var krisen ett faktum. På fredagen hade amerikanska finansmyndigheten stängt ner och tagit kontrollen över banken.
Silicon Valley Banks kollaps lär oss något viktigt om kriser nuförtiden. Det är att kriser verkar kunna slå till snabbare än förr.
Digitaliseringen gör att information kan spridas kvickt. Tack vare telefoner är i stort sett alla nåbara konstant. Så när en bank får problem kan informationen om det spridas snabbt – precis som uppmaningar om att ta ut sina pengar. Och då de allra flesta kan sköta sina bankåtaganden över internet tar det bara minuter från att någon får information som gör att de bestämmer sig för att flytta pengarna till att överföringen är skickad.
Ska vi hårdra det kan en bank kollapsa under tiden personalen såväl som finansinspektionen är på lunch.
Samma logik gäller på en rad områden. Exempelvis måste livsmedelsbutikerna bomma igen om kassasystemen slutar att fungera. Just det inträffade efter en hackerattack för Coop i juli 2021 med resultatet att hundratals butiker tvingades hålla stängt i dagar. Skulle samma sak inträffa för alla de stora butikskedjorna samtidigt befinner sig landet plötsligt i en mycket allvarlig kris.
Listan går att göra lång på viktiga samhällsfunktioner som står och faller med att vissa digitala lösningar fungerar. En sådan enkel sak som Östgötatrafikens tidtabeller har de flesta bara digitalt. Lägger hemsidan och appen ner blir det fort rörigt.
Att alla snabbt kan ta del av information och många viktiga saker kan skötas digitalt har förenklat vardagen på många sätt. Men utvecklingen gör oss sårbara på ett sätt som vi inte tagit höjd för.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.