Det är högsommar. Solljuset och sommarvärmen får elräkningarna att sjunka. Det finns en tendens att glömma krisen när den inte står för dörren. På sätt och vis är det sunt att ta en sak i taget. Men det finns områden i samhället vi behöver bygga bättre beredskap för.
Ett sådant är elförsörjningen. Vi lever i en tid när allt fler vill använda så miljövänliga alternativ som möjligt och spara på vår samtid och framtid. Det är bra, men mindre bra är att den ökande mängden elbilar och eldrivna uppvärmningsmetoder snart försätter oss i elbrist.
Även om solen skiner just nu har vi mestadels ett kallare klimat och stora byggnader runtom i Sverige behöver uppvärmning. Våra svenska kyrkor står ofta tomma och kalla under större delen av året. Det här ska Svenska kyrkan råda bot på, genom att värma upp kyrkorna med hjälp av kylskåpsstora batterier (Dagens Nyheter 28/6).
Nuvarande uppvärmningssystem drar mycket el på kort tid. Genom de nya batterierna kan kyrkorna i stället spara 75 miljoner kronor om året. Satsningen är positiv för miljön, men blir samtidigt ännu en påminnelse om att vi behöver ta fram och lagra mer el.
Norra Sverige storsatsar redan på framtiden. I slutet av 2020 kom nyheten om att LKAB investerar 400 miljarder kronor på att producera fossilfri järnsvamp. Om allt går som det ska beräknas de årliga koldioxidutsläppen minska med 35 miljoner ton per år globalt. Det bäddar för bättre miljö och samtidigt ökar attraktionskraften i att bo och verka norrut där framtidens teknikutveckling finns.
Baksidan är att tekniksprånget kräver enorma mängder el. LKAB uppskattar ett elbehov på 55 TWh, motsvarande en tredjedel av Sveriges elproduktion!
I nuläget får södra Sverige en stor del av sin el från norra Norrland. Men detta överskott behöver inom kort alltså stanna kvar i landets norra delar. Vad händer då?
Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät, bekräftar att marginalerna i elsystemet är små. Och tyvärr blir våra stora steg mot renare el därmed något nedsolkade, eftersom vi måste importera från andra länder som inte sällan förlitar sig på smutsigare alternativ.
Den stora elbrist vi står inför har den rödgröna regeringen blundat för. Man har hellre hurrat för sol- och vindkraft som en universallösning. Men den räcker inte. I fjol tvingades Ellevio säga nej till all ny storskalig elproduktion i Värmland på grund av kapacitetsbristen i elnäten. Ironiskt nog hindras ny elproduktion av elbrist!
I en nyutkommen bok försöker författaren Jan Blomgren, tidigare på Vattenfall och Svenskt Kärntekniskt Centrum samt professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, reda ut ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning” – som också är titeln på boken.
Kärnkraften kan ge stora mängder el. Det behövs inför den alltmer elkrävande framtiden. Vi behöver flera och tillförlitliga källor, men utvecklingen går för närvarande åt fel håll: ”Kapaciteten att överföra el från Norrland till Mellansverige har minskat med nästan ett kärnkraftverk de senaste fem åren, till stor del på grund av nedläggningen av kärnkraft i Mellansverige”, skriver Blomgren. Och då är nedläggningen av Ringhals 1 i slutet av 2020 inte medräknad, vilket gör situationen än värre. Det här behöver omprioriteras.
Det må vara högsommar med ”gratis” ljus och värme. Men låt det ändå bli en påminnelse om att det är just när vi har tid och möjlighet vi ska ta chansen att ladda batterierna.
Katarina O’Nils Franke är redaktionssekreterare i Axess och författare. Aktuell med ”Den tidlöse resenären. Rainer Maria Rilke” (Carlsson).