Inte nog med att vi har för lite poliser på våra gator, vi utsätts dagligen för bedrägerier på internet. Jan Olsson på Nationellt bedrägericenter på Polisen säger att ”vi har precis börjat titta på det här fenomenet nu” (Sveriges Radio 12/10). Det räcker inte.
Mycket av internetanvändningen i dag går genom våra mobiltelefoner och ärenden kan skötas snabbt och smidigt. Men med hastigheten kommer problemen. Risken är att det blir fort men fel när vi öppnar ett mejl och klickar på en länk från avsändare som säger sig vara exempelvis Netflix eller Postnord (båda företagens varumärken har nyligen använts av bluffmakare). I själva verket finns där någon som är ute efter din identitet.
Det senaste exemplet är falska sajter för adressbyte (SR 12/10). Metoden används för att stjäla identiteter genom att plocka namn och personnummer och sedan ta snabblån, krediter, sms-lån eller göra varubeställningar – och så får du snällt betala.
Vi måste vara uppmärksamma och ständigt cyniska i vårt internetanvändande. Vi kan inte lita på okända avsändare eller ens kända sådana. Men hur räcker man till? Hur klarar våra äldre av att skilja bedrägerisajten från den riktiga eller förstå att mejlet som ser ut att komma från barnbarnet egentligen är en trojansk häst?
FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, arrangerar kurser som ger ökad beredskap för angrepp för att stå emot IT-vapen i stil med Stuxnet och andra skadliga datorprogram som riktas mot industriella styrsystem. Det är bra, men gäller framför allt större företag.
Det är skamligt att Polisen först nu börjar ”titta på det här fenomenet” med IT-bedrägerier mot privatpersoner. Internet är inte längre något nytt. Redan 1984 blev Sverige uppkopplat genom att datalogen Ulf Bilting vid Chalmers tekniska högskola anslöt den första IP-adressen. Därefter har utvecklingen gått snabbt. 1991 startade den första kommersiella internetleverantören av stamnät för IP-baserade nätverk (Swipnet). Enligt siffror från Internetstiftelsen i Sverige har numer över 90 procent av svenska befolkningen tillgång till internet och 82 procent använder internet dagligen, vilket är en ökning med 2 procentenheter sedan 2015. 78 procent av befolkningen kopplar upp sig via mobilen, 65 procent varje dag. I EU är det bara Island som ligger före sett till flest internetanvändare i förhållande till folkmängd.
1994 startades IT-kommissionen av Bildt-regeringen. Arbetet gick ut på att sprida information om de problem och möjligheter som utveckling och användning av informationsteknik innebär. Ett gott syfte, men det har inte räckt hela vägen.
Regeringen satsar förvisso 200 miljoner kronor på en ny myndighet för IT-säkerhet. Men behövs verkligen en helt ny myndighet för detta? Hur förhåller den sig till Polisen, MUST och FRA? Man kan inte undgå misstanken att det hela syftar till att visa politisk handlingskraft snarare än att nå resultat.
Eftersom vår vardag numer är förlagd till nätet behöver skyddet anpassas efter den verkligheten. För vi behöver förstärkning, både kunskapsmässigt och polisiärt, så att buset kan motas bort från våra företag, inkorgar och bankärenden.