Danstillståndet ska tas bort. Regeringen har lämnat en remiss till Lagrådet om ett avskaffat tillståndskrav för offentliga danstillställningar.
Det gör att krogägare inte längre riskerar böter – eller i värsta fall fängelse – om gäster spontant börjar dansa. Riksdagen röstade redan 2016 för att danstillståndet skulle tas bort. Men genomförandet av folkviljan förhalades av den S-ledda regeringen. Och beskedet om att förbudslagen slutligen försvinner har även det kritiserats av ledande socialdemokrater.
Tidigare statsrådet Annika Strandhäll har ondgjort sig över att regeringen ägnar sig åt den här typen av reformer samtidigt som elkostnaderna skenar för hushållen och skjutningarna fortsätter. Det anses finnas viktigare saker att göra.
Tar vi Strandhälls argument på allvar menar hon att Sveriges regering inte bör lägga förslag som berör något annat än de värsta kriserna för tillfället. Men självklart bör en regering kunna göra mer än att släcka föregångares bränder. Dessutom – är det någon gång som människor behöver få dansa och glädjas så är det i oroliga tider. Att danstillståndet försvinner lär även minska byråkratin en aning för Polismyndigheten, som handhar tillstånd för danstillställningar.
Att ta bort danstillståndet är en frihetsreform i det lilla som frigör resurser för polisen. Och det som försvinner är en rest av förbudssverige som blivit kvar – trots hyfsad politisk enighet under 20 år om att det bör avskaffas.
Hur kommer det sig då att danstillståndet har funnits kvar så länge? En förklaring är enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) att vi gillar byråkrati i Sverige. Vi kommer gärna på nya regler men tar ogärna bort gamla, säger Strömmer i TV4.
Samma situation märks inom en rad områden. I sjukvården blir reglerna och byråkratin alltmer omfattande, samtidigt som personalen får svårt att få tiden att räcka till.
I skolan framstår situationen vara likartad. Och inom jordbrukspolitiken har alla regeringar under de senaste 20 åren haft minskad regelbörda som prioriterat mål. Men utvecklingen har gått åt motsatt håll.
För svenska gårdarna har antalet lagkrav växt, samtidigt som det i riksdagens talarstol försäkrats om motsatt utveckling. Det är ett läge som påminner starkt om danstillståndet.
Förhoppningsvis kommer den M-ledda regeringen fortsätta upprensning av onödiga regler. Det som kan få landets bönder och dansa är en genuin politisk vilja att minska regelberget som tynger svenska gårdar. Låt det bli nästa frihetsreform.
Edvard Hollertz, agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.