Styret i Söderköping, bestående av M, S och KD, föreslår en chockhöjning av kommunalskatten med 80 öre. Blir det verklighet får Söderköpingsborna betala högre skatt än grannarna i Norrköping.
Kommunen befinner sig också i ett mycket allvarligt ekonomiskt läge, som kommunstyrelsens ordförande Martin Sjölander (M) formulerade det på det senaste fullmäktigemötet. Alla nämnder får besparingskrav. Likaså ska kommunen se över vilka fastigheter som kan säljas. Men det lär bara vara början på det stålbad som väntar.
De flesta kommuner och regioner i landet har det svårt. Men i Söderköping verkar krisen bli mångdubbelt värre.
Det senaste fullmäktigemötet inleddes med att Hans Petersson, finansiell analytiker på Kommunalekonomernas förening, inskärpte allvaret. Han förklarade att Söderköpings kommun inte uppfyller de kriterier som finns för god ekonomisk hushållning. Resultaten är för låga. Skulderna är för höga. Kommunen har överkonsumerat och skulderna kan behöva betalas av nästa generation – något som den här tidningens ledarsida varnade för 2019.
Att höja skatten kommer inte heller att i ett trollslag förbättra läget. Hans Petersson påtalade att en skattehöjning förbättrar resultatet kortsiktigt – men om kommunen inte samtidigt förändrar kulturen och strukturen är man tillbaka i samma ekonomiska ställning inom ett par år.
Den ekonomiska krisen i kommunen leder till två synnerligen angelägna politiska frågor. Den första är ansvarsfrågan. Hur kunde det bli så här? Söderköping verkar på tio år ha gått från att ha en god ekonomi till att ha en i fritt fall.
Kommunen tvingades efter 90-talskrisen hålla hårt i pengarna. Sparsamheten som etablerades då framstår fortfarande ha suttit i under Alliansstyret åren 2006–2014, då det ackumulerade resultatet var omkring 160 miljoner kronor. Låneskulden år 2014 uppgick till jämförelsevis blygsamma 284 miljoner kronor. Sedan dess har pengarna runnit iväg. Nu uppgår låneskulden till 780 miljoner kronor.
Vad förklarar den här utvecklingen? Är det rusiga beslut under högkonjunktur? Har de olika kommunledningarna misslyckats i sin kostnadskontroll? Hände något efter den stora omorganisationen av kommunen som Socialdemokraterna genomförde 2015? Svar behövs för att få ordning på ekonomin.
Den andra stora frågan är hur den akuta krisen ska hanteras. Så fort det blir tal om besparingar i Söderköpings kommun brukar det tittas på ytterområdenas grundskolor. Det finns dock verksamheter som ligger längre från välfärdens kärna som först bör utvärderas.
Söderköping bör ställa in sig på några magra år där allt utöver den kommunala kärnverksamheten är en onödig lyx. Sedan är det dags att sänka skatten.
Edvard Hollertz är tillträdande politisk redaktör i Östgöta Correspondenten.