Ord har betydelse. Så när det börjar dyka upp nya ord för att beskriva gamla fenomen är det läge att fråga sig varför. Som varför slakterier och andra anläggningar som hanterar kött allt oftare kallas köttfabriker?
Det är ju knappast så att någon blir klokare av att ett slakteri kallas för köttfabrik. Trots det hörs begreppet allt oftare.
”Köttfabriker pekas ut som smittspridare i Brasilien”, skrev den stora nyhetssajten Omni (15/7). Expressen (23/6) har rapporterat om ”Larm från Tyskland efter smitta på köttfabrik”. Sveriges Television satte (20/6) rubriken ”Stort utbrott på tysk köttfabrik”. Och så går det att fortsätta. Sveriges Radio (20/6), Dagens Nyheter (23/6) och Svenska Dagbladet (22/6) har alla valt ordet köttfabrik för att beskriva det som är ett slakteri.
Ordvalet är laddat. Köttfabrik klingar illa. Och det är säkerligen därför begreppet används flitigt av organisationer som i olika grad motsätter sig djurhållning och konsumtion av kött. Men det är överraskande hur snabbt aktivisternas politiskt laddade språk får fäste.
Särskilt drabbat av omskrivningarna verkar jord- och skogsbruket vara. Grupper som motsätter sig aktivt brukande av naturen, oavsett om det gäller djurhållning eller att hugga träd, vill gärna svartmåla verksamheterna. Det görs bland annat genom att försöka ersätta gamla positivt eller neutralt laddade ord med nya, som ger dåliga associationer. Som att slakteri blir köttfabrik.
Fler exempel på hur språket blir en del av aktivismen mot köttproduktion märks i den tidigare i år utgivna boken ”Rapport från ett slakteri” (Natur & Kultur). Den är skriven av Lina Gustafsson – beskriven som veterinären och vegetarianen som tog jobb på ett slakteri. Gustafsson kallar en grisgård för grisfarm, ett begrepp som nog ska föra tankarna till oändligt stora amerikanska anläggningar. När författaren besöker kontoret på ett gårdsslakteri beskriver hon hur det hänger ”huvuden av döda djur på varje vägg”, i stället för att använda det mer gängse ordet jakttroféer.
Skogsbruket är en annan näring där nya ord allt oftare ersätter de gamla i den offentliga debatten. Med samma logik som att aktivister kallar svenska gårdar för farmer beskrivs brukad skog i Sverige för skogsplantager eller virkesåkrar. Och orden sprider sig. Nyligen skrev Svenska Dagbladets klimatreporter (3/7) att ”Sveriges skogar är inte någon orörd natur utan ofta rena skogsplantager”. I TV4 Nyhetsmorgon (20/7) hördes skogar beskrivas som plantage.
Ord har betydelse. De leder tanken. Och när slakterier blir köttfabriker och skogar till plantager gör sig allt fler till aktivister, i ord.
Edvard Hollertz är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.