Nyligen besöktes Norrköping av Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Då gavs en försmak av hur valrörelsen kan låta. Samtalet kom in på om vindkraft eller kärnkraft är att föredra när elproduktionen ska byggas ut. Och det här är ett ämne som lär återkomma.
För risken är stor att det blir elbrist i vinter, enligt Svenska kraftnät som har ansvar för elsystemet. Med andra ord kan vi stå inför det unika att Svenska kraftnät tvingas beordra manuell frånkoppling av delar av elnätet för att rädda kraftsystemet. Det vore en katastrof. Det är även värt att betänka att det finns ett tydligt politiskt ansvar för dagens pressade situation.
Visserligen har kriget i Ukraina och strypta ryska gasleveranser till kontinenten kraftigt försämrat läget. Men södra Sverige skulle ha kunnat vara bättre rustat för en elkris om inte politiken avvecklat den gamla ordningen som gick ut på att kärnkraften skulle stå för baskraften i vår del av landet. Och detta var en process som inleddes under Göran Perssons (S) tid som statsminister då två kärnkraftsreaktorer i Barsebäck tvingades att stänga. Sedan fortsatte det med nedläggningar av ytterligare kärnkraftsblock i Oskarshamn och Ringhals under Stefan Löfvens (S) tid vid makten. Under samma tid har staten gynnat utbyggnaden av vindkraft.
Det är också kring det här – om vind- eller kärnkraft är att föredra – som energipolitiken ofta kretsar. Det märktes under Kristerssons Norrköpingsbesök.
I Norrköping och Finspång har dessutom energipolitiken blivit lokalpolitik, i och med Holmens vindkraftsplaner. Liberalernas utpekande av Marviken som en av 14 platser i landet som lämplig för ny småskalig kärnkraft har ytterligare bidragit till att visa att energipolitiken ytterst blir en kommunal fråga. Nya kraftverk leder alltid till avvägningar mellan påverkan på ett lokalsamhälle och det nationella behovet av mer el.
Men vi lär inte kunna unna oss lyxen att välja mellan vind- och kärnkraft. Vi behöver båda. Vindkraften krävs för att den går att bygga ut snabbt, kärnkraften behövs som baskraft i framtiden. Däremot bör formerna för utbyggnaden diskuteras med avseende på att minska den lokala påverkan.
Kanske är inte heller framgångsreceptet många mindre kärnkraftverk, utan ett fåtal stora på platser i landet där det redan finns reaktorer. Och möjligen är vägen framåt för vindkraften inte allt större verk, utan mindre – så som de en gång i tiden var.
Men att kräva fler stora kärnkraftverk och många mindre vindkraftverk är märkligt nog en position som inget parti ännu verkar ha tagit.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – lantbrukarnas affärstidning.