Nej, svensk skola duger verkligen inte

Skulden för den svenska skolans sorgliga läge faller tungt på både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

Mer än en tiondel av eleverna i årskurs nio får inte godkänt i kärnämnena matematik och svenska

Mer än en tiondel av eleverna i årskurs nio får inte godkänt i kärnämnena matematik och svenska

Foto: Kallestad, Gorm

Krönika2023-07-08 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

“Vi behöver mer fokus på hur lärare kan lära våra barn läsa, skriva och räkna. Det är helt avgörande för att man ska komma vidare och lära sig andra saker.” Orden är utbildningsminister Mats Perssons (L) i samband med att regeringen meddelade att den vill göra om lärarutbildningen (SVT 5/7). Kraven på utbildningen ska också bli tuffare, förklarade SD:s skolpolitiska talesperson Patrick Reslow. En utredning som syftar till att höja statusen på lärarutbildningen och öka fokuset på ämneskunskaper ska därför presenteras till hösten.

Beskedet är välkommet och en seger för det sunda förnuftet. Statistiken talar sitt tydliga språk: mer än en tiondel av eleverna i årskurs nio får inte godkänt i kärnämnena matematik och svenska. Hur hamnade vi här? Orsakerna är många.

Den svenska skolan i allmänhet och lärarutbildningarna i synnerhet har under mer eller mindre decennier lidit av en rent destruktiv kunskapssyn, som utmärkts av att sakkunskaper fått stå tillbaka för olika modeteorier. Vad eleverna faktiskt får lära sig har varit underordnat själva “processen” dit. Följden har blivit att de elever med störst behov av ordning och struktur drabbats allra hårdast. Det är inget annat än ett svek från vuxenvärlden.

Även lärarstudenterna har svikits. Som pedagog förväntas du kunna individanpassa innehållet i ditt ämne för upp till 25-30 elever. Om Kalle gillar våldsamma tv-spel och Sara bergsklättring är det upp till läraren att använda dessa skilda intressen för att få de två omotiverade eleverna intresserade av Carl von Linné. Exemplet må vara fiktivt, men principen gör att lärarstudenter som brinner för historia, matematik eller språk avskräcks eftersom innehållet måste utformas helt på elevernas villkor. Tanken på att skolan inte nödvändigtvis alltid måste vara underhållande verkar inte existera överhuvudtaget.

En nyckelfaktor i dagens situation är bildningsidealets tynande tillvaro i Sverige från 1960-talet och framåt. För vänstern blev den ett rött skynke då den förknippades med klassförakt och sågs som ett hinder på vägen mot ett rättvist samhälle. Borgerligheten, å andra sidan, blev under 1980-talet och framåt alltmer präglad av materialism och värdenihilism. Att återupprätta det förlorade idealet kommer att ta mycket lång tid. Om det ens låter sig göras.

Signalen som regeringen skickar ut ska dock inte underskattas. Förhoppningsvis blir utredningens slutsatser också inledningen på ett verkligt skifte i skol- och utbildningspolitiken. Det vore inte en dag för tidigt.

Erik Thyselius är verksam vid Axess Publishing, programledare för Axess TV:s Panelen och krönikör i den tyska tidningen Die Welt.