Påsken 2024 stämmer till eftertanke. Det vi i den kristna delen av världen firar är inte Jesu död, utan hans uppståndelse. Berättelsen om att han övervann lidande och död genom att själv återuppstå, och därigenom skänka evigt liv även till alla som tror på honom. En berättelse om hopp och glädje, som vi firar med familjetid. Och med påskbordets alla läckerheter, där ägget som symbol för liv och pånyttfödelse som centralt inslag.
I den region där Jesus levde och dog, däremot, flämtar hoppets låga just nu aldrig så svagt. Alltsedan kristendomens och islams tillblivelse har detta varit en omstridd plats. Tänk så mycket blod, svett och tårar som förorsakats genom åren – över en liten bit land i världen som tre religioner råkar kallar helig. Eller åtminstone sitt. Och i år kanske mer än någonsin!
Dagliga beskjutningar, raketer avfyras mot städer, barn flyr och mister livet, gravida kvinnor hålls gisslan under jord. Ja, misären tar aldrig slut.
Ändå kan de krigförande parterna inte enas. Världssamfundets ambition att nå vapenvila i tid till muslimernas stora högtid ramadan, som pågår just nu, hindrades effektivt av Hamas och Israel. De pågående förhandlingarna i Qatar fick ett bakslag, när Hamas häromdagen förkastade ett avtalsförslag som Israel godkänt. USA lade ned sin röst i FN:s säkerhetsråd i veckan, därigenom antogs en resolution om omedelbar vapenvila mellan de stridande parterna. Som svar vägrade Israel möta USA för att diskutera kriget.
Så ingen ro för firande av ramadan, som sker till minnet av när Muhammed tog emot Koranen. En högtid som, precis som påsken, firas genom umgänge med familj och vänner kring god mat. Och som syftar till att visa omtanke om andra, t.ex. genom att ge pengar till behövande, att undvika konflikter, lögner och svek. Hur lyckas de Hamas-anhängare som hårdnackat driver konflikten vidare under islamistisk flagg, motivera för sig själva och andra att de verkligen agerar i linje med islam? Hur kan de fira ramadan med gott samvete?
Den judiska påsken, Pesach, inträffar först 22-30 april, så än finns möjligheten att en vapenvila de facto inträtt tills dess. Även pesach firas, liksom påsk och ramadan, med god mat och familjesamvaro. Allt till minnet av det judiska folkets Exodus, uttåg ur Egypten, vilket skulle säkra dess överlevnad och återkomst till landet de blivit lovade av Gud, Kaanans land, motsvarande dagens Israel. Hur kan den israeliska regeringen motivera firande av sitt folks rätt till land och överlevnad, när de så aggressivt angriper ett annat folk som egentligen vill samma sak?
Kristendomen står inte i centrum för den konflikt som nu rasar i Israel och Palestina, men även vår religion har historiskt haft många människoliv och folkfördrivningar på sitt samvete. I det aktuella området och i andra delar av världen. Kristendomen är dock en utbrytning från den gamla testamentets hårdföra linje ”öga för öga, tand för tand”. Istället predikas det nya testamentets kärleksbudskap och förmågan att ”vända andra kinden till”. Ett då helt nytt sätt att tänka kring relationen människa och gud som inte byggde på fruktan och straff, utan gemenskap, kärlek och hopp.
Kanske är det däri USA hämtar kraft, när man försöker förmå Israel att sansa sig och Hamas att träda tillbaka? Kanske är det därför Sverige nu skickar in ytterligare 40 miljoner kr via WFP för att stoppa hungersnöden i Gaza? Och kanske är det för hoppet om en fredligare påsk i Kaanans land år 2025, som du i år verkligen ska samla din familj, berätta att du älskar dem och äta extra många ägg!
Anna Lövheim är egenföretagare och opinionsbildare.