Malmölandet skulle bli ett skyltfönster för Norrköping som näringslivskommun. Det blev motsatsen. Men nu har förhoppningsvis det sista kapitlet skrivits och det unika slättlandskapet norr om Norrköping förblir helgat åt att odla mat – i många generationer till.
Nyligen var det ett stort reportage i NT (8/5) om hur ägarna till Björnsnäs gård har fått kämpa i åratal för att kommunen inte ska ta över deras marker med tvång och bygga lagerlokaler där. Det har varit en paradoxal situation. Med argument om att Norrköping behöver stärka sin roll som företagskommun har kommunen hotat att expropriera några av landets bästa åkerjordar och därmed dra undan mattan för ett av länets största livsmedelsproducerande företag.
Lyckligtvis finns inte längre stöd för planerna i kommunfullmäktige. Något som fullmäktige dock skulle behöva markera emot är de hårdhänta förhandlingsmetoder som kommunen verkar ha använt i fallet Malmölandet. I det stora NT-reportaget framträder bilden av att kommunen har förhandlat främst via media och att hotet om expropriation alltid verkar ha legat nära till hands. Det var också det här hårdföra sättet att förhandla som kommunen använde för att komma över privatägda Krusenhofs gård på Malmölandet för tiotalet år sedan.
Samtidigt har nu Norrköping förutsättningar att bli en föregångskommun i förhållningssättet till matproduktionen. Nu bör en annan resa börja.
Efter torkan 2018, coronapandemin och ett skärpt säkerhetsläge i Östersjöregionen har insikten nu satt sig att Sverige behöver minska sin sårbarhet. Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har dragit igång ett omfattande arbete för att minska sårbarheten i svensk livsmedelsproduktion. Statliga åtgärder är att vänta.
Allt fler kommuner har också börjat inse värdet av att skydda den goda jorden. I expansiva Jönköpings kommun beslutade förra året en bred politisk majoritet att inte bebygga brukningsvärd åkermark.
Samtidigt verkar många kommuner fortsatt ointresserade av att väga in landets försörjning i sina planer. Bland dessa återfinns Söderköping, där omkring 100 hektar åker kan bebyggas framöver. Totalt i Östergötland planeras byggnation på över 1 000 hektar åker och Norrköping står fortsatt för en betydande del (ATL 14/5).
Samtidigt har Norrköping en fantastisk potential att som ort gynnas när matproduktionen blir allt mer prioriterad. Norrköping har goda jordar. Landskapet är variationsrikt och det finns industrier som skapar en spännande grogrund för innovation.
Norrköping har jordar och människor som kan fylla ladorna med mat. Med sådana förutsättningar borde målet vara att odla mat på marken, snarare än att bygga industrilador på den.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.