Sverige har bland den högsta narkotikadödligheten i EU. Enligt en studie från 2017 var det bara Estland som hade en högre dödlighet än vi, men till skillnad från i Sverige minskar problemen i Estland, medan de ökar här. Narkotikadödligheten i Sverige är fem gånger högre än genomsnittet i EU. Det är djupt oroväckande.
Många beskyller den höga svenska narkotikadödligheten på den svenska narkotikapolitikens restriktivitet. Argumenten ser ungefär ut så här: Eftersom nästan all kontakt med droger är förbjuden i Sverige, inklusive bruk och mindre innehav, testar förhållandevis få personer droger. De som däremot gör det hamnar i dock snabbare i utsatthet, dels på grund av att det sociala stigmat kring droger leder till att du snabbt hamnar i mycket sämre sällskap som droganvändare än i andra länder, men också därför att du inte vågar ta kontakt med myndighetspersoner då ditt missbruk i princip är ett brott i sig. Detta ska också leda till att det är svårt att få vård eftersom vården ofta kräver att du ska vara drogfri, vilket är förespråkare för en liberaliserad narkotikapolitik menar är likställt med att kräva att någon ska vara fri från halsfluss innan de visar sig ansvarsfulla nog att få antibiotika. Synsättet ska också ha lett till den mycket utdragna processen med att tillåta sprututbytesprogram, vilket ledde till fler döds- och sjukdomsfall bland missbrukare som injicerade droger.
Det ligger naturligtvis något i detta. Blir staten och samhället så benhårda i sin vision om det narkotikafria samhället att de vänder missbrukare ryggen och ser dem som paria har det gått alldeles för långt. Det måste gå att vara stenhård mot kriminella gäng och storskaliga smugglare och samtidigt vara omhändertagande och vårdgivande mot den som fastnat i missbruk. Emellertid verkar en ny studie från Karolinska institutet lägga smolk i bägaren för legaliseringsförespråkarna.
Den ger vid handen att antalet dödsfall av opioider i Sverige har mer än fördubblats mellan 2006 och 2014, och det är inte illegala droger som heroin som står för ökningen, utan legalförskrivna läkemedel som exempelvis smärtstillande av olika slag. En liknande utveckling har skett i USA, där man nu talar om en opioidepidemi. Enligt National Insitute of Drug Abuse dör 130 människor av en opioidöverdos i USA, varje dag. Kostnaden beräknas till 78 miljarder dollar varje år och nästan två miljoner människor beräknas ha ett missbruksproblem kopplat till opioider.
Sedan 2006 har förskrivningen av opioider ökat kraftigt och dödsfallen och missbruket har följt med. Till Svenska Dagbladet säger forskaren Anna Fugelstad som lett studien att data från 2014 tills idag pekar i samma riktning och hon är väldigt oroad över att den amerikanska trenden också kan nå Sverige, men att myndigheterna inte reagerat trots varningar. I klartext betyder det förstås att ökad tillgång gett upphov till ökade problem, ett samband som legaliseringsförespråkare ofta viftat bort eftersom en ökad normalisering också skulle leda till bättre vård. Men här verkar snarare vården vara upphov till problemet. Det borde bidra till viss eftertanke kring de radikalaste tankarna kring legaliseringen.