En del sommarstugor har öppnats upp tidigt i år. På grusvägarna rullar bilar som inte hör till den vanliga kretsen. Hit till Sankt Anna, utanför Söderköping, verkar en del söka sig för att komma bort från storstan. Coronakrisen har gjort avstånd, både mellan människor och från Stockholm, till något attraktivt. Precis tvärtemot hur det brukar vara – men så är ju inget som det brukar.
Pandemin påminner oss på det här sättet om att småskalighet är en av landsbygdernas och småstädernas styrkor. Från hela Europa strömmar vittnesmål om att dem som kan lämnar storstäderna. Från Frankrike rapporteras det att drygt en miljon Parisbor begett sig till sina semesterhus i Provence, vid Rivieran eller på Atlantkusten. Många norditalienare har åkt söderut, till Sicilien eller Adriatiska havet. Och i Grekland har atenarna dragit till landsbygden eller övärlden.
Men samtidigt som små samhällen är attraktiva platser under den pågående coronakrisen är de sårbara. I Sverige talas oftast om till vilken grad vården är rustad för att klara en anstormning av stockholmare. Men de mindre orterna är utsatta även på andra sätt.
I de större städerna finns en väv av företag. I småstaden finns bara ett par.
Försvinner en strategiskt viktig verksamhet i ett litet samhälle kan alla påverkas – tänk Finspång utan Siemens. Det kan bli som när Gusums bruk eller Lundbergs läderfabrik i Valdemarsvik försvann. Platsen skakas i grunden. Samma sak kan självklart inträffa i större städer. Det visar textilindustrins avveckling i Norrköping. Samtidigt är städerna i dag ofta långt mer diversifierade.
Det lilla samhällets sårbarhet är inte alltid heller helt synlig. Ta Söderköping som exempel. Det är en småstad utan en dominerande arbetsgivare, historien är lång och brokig. Men den som börjar nysta i väven av företag på orter inser samtidigt att det finns få trådar och många är sammanlänkade.
När jag nyligen talade med Anders Karlin, som driver Söderköpings bokhandel och antikvariat på Storgatan, berättade han hur beroende alla företagare är av varandra. Särskilt framhöll han den roll som Söderköpings brunn spelar. Brunnen är ett lok för staden och sätter Söderköping på kartan. Gästerna på hotellet kan under sina promenader dyka in i bokhandeln och köpa på sig böcker.
I ett litet försök att stötta stadens lok beställde jag ett gäng luncher för avhämtning. Hovmästaren suckade beklagande när jag frågade om konferenserna. De var avbokade. Nu skulle huset drivas på luncher.
Ska det lilla samhället vara sig likt när allt är över behöver vi alla vårda det, i det lilla. Som att köpa en bok eller beställa mat.
Edvard Hollertz är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.