I Söderköpings kommun har det blivit bråttom att fylla på de livsmedelslager som ska säkra matleveranserna vid kris eller krig. Det berättade nyligen kommunens kostchef Eva-Lott Blixt i SR:s Ekot.
Söderköping är inte heller den enda kommunen som efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina ser över sin krisberedskap. Över hela landet sker det. Men tyvärr stärks totalförsvaret från en oerhört låg nivå.
Trots att coronapandemin har visat att det osannolika faktiskt kan inträffa så är det många kommuner som ännu inte har gjort läxan. Bara sex av tio kommuner har beredskapsplaner för sin måltidsorganisation, enligt undersökning från Livsmedelsverket i februari.
Att det på många håll saknas en plan för hur ålderdomshem eller skolor ska kunna sätta mat på bordet om vardagen bryts av en större samhällsstörning är allvarligt. Egentligen borde det vara en självklarhet att det finns beredskapsplaner. Men efter kalla kriget gick som bekant totalförsvarsplaneringen från att ha varit ett kärnuppdrag för det offentliga till att avvecklas.
I och med Rysslands invasion av Ukraina står det dock klart att Sverige måste rusta såväl det militära som civila försvaret. Det finns samtidigt en risk att försörjningsberedskapen glöms bort i processen och allt krut läggs på Försvarsmakten. Men utan tillgång till mat fungerar inte landet.
Att återuppbygga en fungerande livsmedelsberedskap är också ett mödosamt arbete. Det spänner över en rad områden – från upprättandet av kortsiktiga beredskapsplaner i kommuner till att säkra jordbruksproduktionen på längre sikt.
Särskilt två åtgärder framstår som särskilt angelägna för att relativt snabbt stärka svensk livmedelsberedskap. Den första åtgärden är det som Söderköpings kommun ägnar sig åt nu – att planera för en samhällsstörning och bygga små lager av livsmedel. Som ett led i det här borde kommunerna också se över vilka livsmedelsproducenter som finns lokalt och hur dessa kan leverera till de offentliga köken. Att som kommun köpa mat från lokala lantbruk och jaktlag är en åtgärd för att göra livsmedelsförsörjningen mindre sårbar för globala störningar.
Den andra åtgärden som bör genomföras är att bygga upp nationella lager av produkter som krävs för att svenskt lantbruk ska kunna producera mat även om utrikeshandeln kraftigt störs. Regeringen bör besluta om att skyndsamt bygga upp beredskapslager med diesel, gödsel, reservdelar och andra produkter som är grundläggande för livsmedelsproduktionen men som vi i dag importerar.
Sverige kan inte försvaras på tomma magar. Det är dags att stärka svensk livsmedelsberedskap.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – lantbrukarnas affärstidning.