Senfärdigt krisstöd inte värt namnet

Ett halvår under pandemin är en evighet för ett utsatt företag.

Regeringen har återkommande kritiserats för sin senfärdighet kring besluten om akuta företagsstöd under pandemin.

Regeringen har återkommande kritiserats för sin senfärdighet kring besluten om akuta företagsstöd under pandemin.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Krönika2021-01-28 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att inte veta när man kan få ut någon lön nästa gång. Oro över företagets framtid. Och ansvaret över sina anställda. Riskerna och osäkerheten för småföretagare är monumental under pandemin. Till det ska läggas täta rapporter från företagare kring de krångliga reglerna kring krisstöden, och otydligheten kring om de får stöd eller till och med om de får behålla redan beslutade stöd. Dessutom tvingas företagen att vänta på att stöden ska komma in på kontot.

Likviditeten är helt avgörande för företag. Utan pengar på kontot för att betala löner och leverantörer går verksamheten snabbt under. Och det är de små företagen som är mest utsatta. Stora företag har ofta mer kapital, längre planeringshorisont och lättare att få krediter och aktieägartillskott. Och de statliga stöden i pandemin utformades i första hand till dessa bolag.

Regeringen har återkommande kritiserats för sin senfärdighet kring besluten om akuta företagsstöd under pandemin. Till detta ska läggas allt för lång tid som går innan besluten blir till sökbara stöd. Därefter följer ytterligare väntetid för handläggning och utbetalning, vilken tyvärr blivit allt längre under pandemins gång.

Arbetsgivarorganisationen Almega räknade nyligen på hur lång tid det tar. Från att regeringen meddelade att permitteringsstödet förlängs, den 9 november, kommer det dröja fram till april eller maj innan stödet kommer in på företagets konto. Eller ända till juni om handläggningstiderna är lite längre.

Ett halvår under pandemin är en evighet för ett utsatt företag. När Svenskt Näringsliv häromdagen frågade sina medlemsföretag svarade en tredjedel att de hade likviditetsproblem. Över två tredjedelar av företagen i besöksnäringen rapporterade ekonomiska problem. Även tjänste- och transportnäringarna har stora problem. 

Av de med problem uppger två tredjedelar att de överlever högst ett halvår utan stöd. Och av alla företag planerar en fjärdedel idag för ytterligare uppsägningar eller permitteringar. Med ett halvårs väntetid riskerar många företag att gå under, och många fler anställda att förlora jobbet. I onödan.

Det finns förvisso olika perspektiv på företagsstöd och hur lämpliga de är ur er ett marknadsekonomiskt makroperspektiv. Men om nu regeringen fattar beslut om akuta stöd måste de också ta ansvar för att de verkställs snabbt och fungerar som ett krisstöd. Nu ser det istället ut som om regeringen inte tror på sina egna beslut, att de egentligen inte vill stötta företagen, eller att de fattar beslut mest för syns skull.

Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen