Sverige beskrivs ofta som ett föregångsland när det kommer till digitalisering. Tyvärr har säkerheten inte fått samma prioritet och vi uppmanas ofta att vara sunt skeptiska. Räcker det?
Säkerhetspolisen varnar att Sveriges dåliga skydd av känslig information skadar säkerheten i landet (SR 30/3). Det brister hos flera myndigheter och med tanke på hur mycket privata personuppgifter som lagras hos våra många svenska myndigheter är varningen oroväckande.
Samtidigt har den snabba digitaliseringen gjort mycket för demokratin. Svenska politiker och journalister möts dagligen på mikrobloggen Twitter och alla kan därmed nå både makten och granskarna. Men den ökade friheten leder även till ett ökat behov av aktiv källgranskning.
Ett exempel är när Skövde Nyheter 2012 dödförklarade den då ännu levande Margaret Thatcher (Sydsvenskan 2/9 2012). En av tidningens journalister hade lurats av ett Twitterkonto som såg ut att vara Sky News och Thatcher omnämndes som tidigare Labourledare. Det senare borde kanske ha väckt någon misstanke hos den som förde den falska nyheten vidare. Men det är lätt att vara efterklok.
”I nätets oändliga värld finns både vägar till utveckling och återvändsgränder. Gemenskaper som kan förlösa och utveckla, men också sådana som kan skada och vingklippa. /…/ Allt detta som sker – den brokiga, färgrika och oordnade samhällsutvecklingen – är ingen slump. Det är inte politikernas verk, utan den gradvis friare människans”, skriver SvD:s politiska chefredaktör Tove Lifvendahl i den nyutkomna boken ”Vad skulle [Gösta] Bohman gjort? Samtida röster i Bohmans anda” (Svensk Tidskrift 2022).
Lifvendahl skriver vidare att det är politikens uppgift att röja hinder för varje människa att kunna definiera vem man är och vilka livsval man gör.
Den uppgiften tar inte Putin på allvar när han vecka efter vecka våldför sig på Ukraina. En diktator som slår mot en demokrati. Hans propaganda har nog lyckats lura många i Ryssland att tro att kriget är nödvändigt. Mot sådana lögner har sociala medier spelat en viktig roll.
En som har fått stort genomslag är skådespelaren Arnold Schwarzenegger, guvernör i Kalifornien 2003–2011. Han lade ut en rysktextad video på sociala medier där han talar till det ryska folket, till omvärlden och Putin. Han säger bland annat att Putin som har startat detta krig också har makten att avsluta det.
Tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin. Eller kanske snarare: en machoman till en annan machoman kanske faktiskt når fram. Inte minst när det är en videohälsning från självaste Terminator.
I motsats till den fina frihetsutveckling Lifvendahl omskriver har Putin (med vilja) fastnat i det förflutna. Men hur länge kan han undanhålla sanningen och hålla sociala medier nedstängda?
Mediestrategen Brit Stakston kallar det en rysk digital brandvägg mot omvärlden. ”Alla plattformar är ett potentiellt hot för Putin och Kreml, för att de kan vara tändgnistan för det folkliga motståndet.” (SvD Näringsliv 21/3)
Samtidigt som tillgången på internet och sociala medier world wide har skapat en ny slags sårbarhet är fördelarna uppenbara. Vi har fått mer individuell frihet – en frihet under ansvar. Balansgången är viktig och utvecklingen intressant att följa. Hur sunt skeptisk är det sunt att vara gentemot omvärlden och på sociala medier?
Katarina O’Nils Franke är redaktionssekreterare i Axess och författare.