Norrköpings kommun ändrar rutinerna kring specialkost i skolan. Framöver kommer det att krävas läkarintyg för att en elev ska få en specialanpassad kost. Tidigare krävdes bara ett skrivet intyg från vårdnadshavare. Och den elev som av exempelvis religiösa skäl inte vill äta den ordinarie maten hänvisas till lakto-ovo-vegetariska alternativ. Det vill säga en rätt som utesluter kött, fisk, skaldjur och kyckling.
Med andra ord kommer utbudet i Norrköpings kommunala skolkök snart bli som i de allra flesta lunchmatsalar. Det finns två alternativ att välja mellan.
Förändringen är rimlig, särskilt i ljuset av att kommunen måste spara pengar. Det är bättre att dra ner på antalet rätter än antalet lärartjänster.
Samtidigt bör självklart de barn som inte tål viss mat även framöver få specialkost – men då ska det vara utrett att behovet finns. Kommunen gör barnen en otjänst om det inte krävs mer än en papperslapp från vårdnadshavaren för att slå fast exempelvis en allergi. I värsta fall stämplas barn för livet med en allergi som inte finns och kommunen bekräftar den.
Att få till en ändring har dock tagit år. Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) har sedan 2019 drivit frågan.
Det är inte heller bara i Norrköping som ändringar genomförs. För ett par veckor sedan försvann den individanpassade kosten för barn med vissa diagnoser i Jönköpings kommun. I Jönköping blev det helt enkelt ohållbart, i takt med att antalet barn med autismdiagnoser och egna kostpreferenser ökade.
En kock på ett skolkök i Jönköping beskrev i Sveriges Radio (28/2) hur de tidigare kunde stå med 12–13 olika smågrytor för att en elev bara kunde äta en sak, och en annan bara åt något annat. Så nu testar Jönköpings kommun ett nytt upplägg, med en förutsägbar rullande meny för de som tidigare hade individanpassad kost.
Det bör sägas att individanpassad kost inte är samma sak som specialkost, som barn kan få av allergi eller överkänslighet. Men det verkar ändå finnas en parallell mellan Norrköping och Jönköping – och det är en stark dragning mot ökat antal kostpreferenser. I Jönköping beskrev kocken i skolköket hur efterfrågan ökade markant i höstas.
Här kan något större döljas. Varför verkar allt färre barn äta den mat som bjuds i skolan? Har matvanorna påverkats under coronapandemin? Eller är de individuella menyerna uttryck för en generell individualisering av måltiden?
Oavsett bör kommunen enbart erbjuda specialkost till de elever som kan styrka behovet med läkarintyg. Skolmatsalen är inte en á la carte restaurang.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.