Hur bevarar vi bäst värdefull natur till kommande generationer? En tyvärr alltför spridd uppfattning är att det krävs ingripanden från det offentliga.
I NT har vi under senare tid kunnat läsa om hur länsstyrelsen vill skapa fler naturreservat i länet (29/1). Förra året bilades 15 nya reservat, i år är planen 12 reservat till. Inte sällan uppstår konflikter med markägarna i samband med reservatsbildningar, då ägarna förlorar kontroll över den många gånger ärvda marken.
Att staten går på klappjakt efter värdefulla naturområden skapar dåliga incitament för en lantbrukare att vårda landskapet på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. Särskilt då pengarna för att ersätta markägarna för intrång inte räcker till blir det direkt ekonomiskt riskabelt att ha rika marker.
Den svåra situationen för landets bönder sammanfattas väl i en debattartikel i tisdagens NT, signerad av bland annat LRF-ordföranden i länet Peter Borring och Södra-företrädaren Anders Ek: ”Skogsägarna tar ett stort ansvar och vill bevara och skapa värdefulla miljöer för växter och djur. Den viljan undergrävs när det riskerar att leda till ekonomiska förluster.”
Det finns också många påminnelser i landskapet om att jord- och skogsägare verkligen vill vårda värdefulla naturområden. Och de kanske främsta symbolerna för svenska bönders månghundraåriga naturvård är ekarna. De visar att det finns ett engagemang att bygga en ny naturvårdsmodell på, där konflikten är mindre mellan stat och privata markägare. De pampiga träden som finns kvar i landskapet är ofta medvetet sparade.
Många gånger har det varit en direkt kostnad att ha ekarna kvar. Träden må vara ståtliga, men försämrade växtligheten för dåtidens lantbrukare. Så ekarna som står kvar visar att generationer av markägare har värderat långt mer än den ekonomiska avkastningen. Det lär handla om att den som arbetar med naturen även tycker om att vårda den – att vara omgiven av en vacker och artrik miljö.
Stolthet över ett träd kan även delas av många i en bygd. Från Gryt, i Valdemarsviks kommun, går det att köpa trycksaker som avbildar ”Farmors ek”. I Slätbaken ligger en ö – Eknön – som är känd för sina stora träd, främst jätteekar. Och utanför Norrköping är det många som beundrar och njuter av eklandskapet.
Att länsstyrelsen i Östergötland ger sig ut på jakt efter fler naturreservat riskerar i värsta fall att slå mot det engagemang som de många jord- och skogsägarna har för naturen. Det artrika landskapet kanske behöver skyddas från staten.
Edvard Hollertz är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.