Stärkt förtroende i kristider

Krisen som förtroendeskapande åtgärd är så effektiv att den vänt en av de tydligaste samhällstrenderna i Förtroendebarometern.

Vi måste lita på att stat och regering löser ut frågan, så vi gör det.

Vi måste lita på att stat och regering löser ut frågan, så vi gör det.

Foto: Christine Olsson/TT

Krönika2021-03-29 07:00
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Kristider är intressanta, annat är svårt att säga. Det gångna året har präglats av en akut, global kris som drabbat alla. Det är mycket ovanligt. Finanskrisen 2007-08 och framåt var den värsta sedan 30-talet, men för många pågick livet som vanligt. I Sverige var det inte ovanligt att folk faktiskt fick det bättre. Vi klarade krisen bättre än de flesta andra länder, den som inte hade arbete i en utsatt sektor kunde behålla jobbet med stabila löneökningar, bolåneräntorna har sjunkit som en sten och fastighetspriserna ökat.

Coronakrisen är svårare att undvika. Många arbetar hemma, andra har blivit permitterade och har fått leva med en konstant oro över att förlora jobbet. Kollektivtrafik och restauranger gapar tomma. Varje tillstymmelse till sjukdom ger oroskänslor över om idag är dagen som en flera veckor lång sjukdomsperiod börjar. 

Därför är det spännande att se hur svenskarna har reagerat på coronaåret. En indikation ges i Medieakademins förtroendebarometer som nyligen publicerades. Förtroendet för sjukvården, som legat stabilt kring 60 procent de senaste tio åren rusar upp till 81 procent. Uppenbarligen har många omvärderat en tidigare kritisk inställning när det enorma slit sjukvårdspersonalen gjort under året med risk för egen hälsa blivit uppenbart.

I kris prövas också våra lojaliteter, och det tycks som om svenskarna sluter upp bakom sin politiska ledning. Det kan tyckas förvånande eftersom Sverige jämfört med våra nordiska grannländer lyckats oerhört dåligt med att hålla smittan i schack. Smittspridningen är bland den högsta i Europa och med närmare 800 000 bekräftade fall och över 13 000 döda. Ändå ökar förtroendet för regeringen, riksdagen, partierna och staten. Socialdemokraterna och Moderaterna ökar specifikt, som våra två statsbärande partier. 

En liknande resa har polisen gjort. Sedan problemen med kriminaliteten uppmärksammats allt mer har polisens förtroende ökat stadigt, från en bottennotering på 53 procent och stigit till 73 procent. I kristider tycks vi helt enkelt lita på de enda vi kan lita på. Kommer det en global pandemi måste vi helt enkelt lita på sjukvården. Vi måste lita på att stat och regering löser ut frågan, så vi gör det. Ökar kriminaliteten är det bara polisen som kan lösa frågan. 

Krisen som förtroendeskapande åtgärd är så effektiv att den vänt en av de tydligaste samhällstrenderna i Förtroendebarometern. I flera år har andelen svenskar som tycker att landet är på väg åt fel håll varit fler än de som tycker att vi är på väg åt rätt håll. Men den trenden är nu bruten. Frågan är bara hur länge det håller i sig.

När röken från coronakrisen lagt sig kommer resten av samhället att inspekteras. Arbetslösheten har gått upp. Klimatförändringarna är knappast lösta. Gängkriminaliteten kan ha nått nya höjder och att köerna inom sjukvården exploderat under det gångna året behöver knappt ens nämnas. SOM-institutets senaste rapport, som bygger på data från 2019 heter Regntunga skyar. Där beskrivs ett Sverige där det politiska landskapets kastats om, människor blir allt mer negativt inställda till omvärlden och pessimistiska i sin utblick. Räkna inte med att den trenden har försvunnit, bara för att vi haft en kris att samlas kring.

Henrik Hall är handläggare på Kristdemokraternas riksdagskansli och borgerlig skribent.