Statsrådet gör fifflande till konst

Det är inte första gången Ibrahim Baylan (S) begraver en rapport.

Ibrahim Baylan (S)
Näringsminister Baylan
Statsrådet Baylan

Ibrahim Baylan (S) Näringsminister Baylan Statsrådet Baylan

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika2021-09-09 06:00
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Näringsminister Ibrahim Baylan har hamnat i blåsväder sedan SvD:s ledarsida avslöjade att en cementa-rapport dolts för allmänheten.

När det visade sig att Cementa inte fick fortsatt tillstånd att bryta kalksten, delvis på grund av regeringens egen politik, gav regeringskansliet den statliga myndigheten SGU i uppdrag att ta fram en självständig konsekvensanalys. I rapporten från SGU konstateras att det är helt orealistiskt att ersätta kalkstenen med annan sten. Den varnar för att ett stopp i cementproduktionen kan ge mycket stora samhällsekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser.

Men rapporten publicerades eller kommenterades varken av regeringen eller SGU. Enligt källor på SGU berodde det på att det fanns önskemål från Näringsdepartementet att ”samordna kommunikationen”. Och mailkonversationer tyder på att SGU ändrat sina publiceringsplaner då de uppfattat det som att departementet inte ville se en publicering.

Kritiken som följer av dessa fakta faller rakt mot näringsminister Ibrahim Baylan, som ansvarar för departementet. Det finns således goda skäl till att den borgerliga oppositionen nu kallar till sig näringsministern till näringsutskottet för att klargöra vad som hänt.

Det finns också goda skäl att påminna om att det inte är första gången Baylan begravt en myndighetsrapport med fakta som inte passar det socialdemokratiska statsrådets egna agenda. Baylan började sin statsrådskarriär med att som skolminister offentligt kritisera en rapport från Skolverket som talade för att friskolor var mer effektiva än andra skolor. Baylan tyckte inte om slutsatserna.

Det fick till följd att Skolverket omedelbart drog tillbaka rapporten. Även den gången konstaterades att det hade förekommit kontakter mellan departement och myndighet innan rapporten drogs in. Baylan prickades för ministerstyre av Konstitutionsutskottet. Såväl Baylan som KU tyckte efteråt att han borde ha varit mer försiktig i sina uttalanden.

Detta säger något om Ibrahim Baylans tendenser till ministerstyre. Att verka för att en myndighetsrapport ska dras tillbaka säger också något om hans syn på fakta, vetenskap, öppenhet och offentlighet.

Man kan tänka sig att han faktiskt lärde sig av kritiken från KU avseende skolrapporten. Måhända inte på så sätt att han ändrat förhållningssätt till fakta och offentlighet. Men att han lärde sig att mörka rapporterna på ett mycket mer försiktigt vis. Frågan är om KU tycker att han dragit rätt slutsatser av den tidigare kritiken. Det borde kanske undersökas.

Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.