De senaste fem åren har över 200 unga män skjutits ihjäl i de kriminella konflikter som härjar i hela landet. Det ser numer ut att ha stabiliserats sig på en nivå där ungefär en person i veckan faller för kulorna. De kunde blivit många fler. Under samma period har drygt 600 personer skadats. Sammanlagt har det inträffat 1672 skjutningar sedan 2017, enligt Polisens senaste statistik.
Ett skäl är att det är alldeles för enkelt att ha vapen i Sverige. De stoppas i låg utsträckning vid gränsen och den som grips med vapen på sig får alldeles för låga straff. Genomsnittsstraffet är ungefär två års fängelse för grovt vapenbrott. Det innebär att den typiska personen som går längs Södra promenaden med en pistol i byxlinningen eller ett automatvapen i gymväskan är ute igen efter mindre än ett och ett halvt år.
Är det rimligt? Vilka goda skäl finns det för en person att beväpna sig och bära dessa vapen på öppen gata? Det enda rimliga svaret är att det rör sig om en kriminell person som beväpnar sig för att han tänker mörda någon, eller för att han är rädd för att själv bli mördad. Att detta straffas så lågt är ett av skälen till att vi har de problem vi har idag.
Tungt kriminella individer döms till fjuttiga fängelsestraff som är snabbt avtjänade. Ju mer organiserade de är, desto enklare blir det för dem att kliva ut i kriminalitet igen. Glöm snacket om straff inte hjälper, det är en vandringssägen som sprids av folk som inte vet bättre. Tvärtom finns det mängder med forskning som visar på att straff dels hindrar att nya brott begås eftersom den kriminelle är inlåst (en helt uppenbar effekt). Dels kan de rehabiliteras genom att genomgå missbruksvård, utbildning och arbetsträning när de väl är inlåsta, eftersom det ger en ro och tid för eftertanke som inte finns utanför murarna. Vidare ger det positiva effekter för barn att ha en förälder i fängelse. Låter det märkligt? Betänk då att alternativet är att ha en kriminell förälder hemma, som ofta både missbrukar och är våldsam. Det första alternativet är, faktiskt, att föredra.
Därför behöver straffen skärpas avsevärt för brott som begås av gängkriminella. Vapenbrott bör snarare än två års fängelse ge fem eller tio år. Det finns andra typiska brott som också måste straffas hårdare. Ett sådant är rån. Nyligen konstaterade Brå att rån var det brott som i högst grad var ett tecken på fortsatt kriminell aktivitet.
De senaste åren har ungdomsråden fördubblats. Detta måste stoppas omedelbart, för att vi inte ska få en ny, härdad kriminell generation. Men än så länge tycks regeringen handfallen. Inga åtgärder har tagits för att stoppa rånvågen som drabbar framför allt unga pojkar, och de minimala skärpningarna av straffen för vapenbrott har inte utvärderats.
Istället tycks det viktigaste vara kvantitet för regeringen, att kunna räkna upp hur många förslag de lagt, inte vilken effekt de fått. Men sifferjakt är inget som kommer lösa kriminalitet, det krävs rejäla åtgärder som genomförs med ett klart mål. Det har inte den nuvarande regeringen klarat av.
Henrik Hall är handläggare på Kristdemokraternas riksdagskansli och borgerlig skribent.