Sverige behöver Tyskland

Foto: Daniel Karmann

Krönika2017-03-08 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

I höst går Tyskland till val, vilket inte bara bör intressera tyskarna själva utan även Sverige och resten av Europa. Tyskland har länge haft en central roll i EU-samarbetet. I och med Storbritanniens utträde ur EU och Donald Trump som amerikansk president ”med rätt att döda” transatlantiska intressen håller den rollen på att bli allt viktigare.

Men i Sverige tar vi ofta Tyskland för givet och ointresset syns till och med på att svenska elever alltmer sällan väljer tyska som främmande språk. Det skriver den tyske ambassadören Hans-Jürgen Heimsoeth som trycker på att Sverige gör en kultur- och bildningsförlust när vi bara behärskar engelska som främmande språk (SvD 24/2).

Ett annat tecken på ointresset för Tyskland var när förbundskansler Angela Merkel nyligen kom till Sverige. Man kan jämföra med när världens då mäktigaste man, Barack Obama, anlände till Stockholm 2013 – hela staden spärrades av och det kryllade av journalister som ville bevaka händelsen.

Trots svalt medialt intresse för Merkels och statsminister Stefan Löfvens möte är frågorna på deras agendor lika. Med tanke på hur flyktingfrågan hanterats likartat med en initial öppenhet som förbytts i alltmer stängda gränser och en ökad opinion mot fler flyktingar så kan Merkel och Löfven nog utbyta en del tankar och erfarenheter. Både Tyskland och Sverige behöver hantera flyktingfrågan och i förlängningen komplettera mottagandet med fungerande arbets- och bostadsmarknader samt ett bra utbildningssystem.

Inför valet har socialdemokratiska SPD gått framåt och anledningen tycks vara ”löftet” Martin Schulz som enligt ett specialreportage i Der Spiegel (Nr 5/2017) har chans att vinna trots att han saknar regeringserfarenhet. Sedan den tidigare Europaparlamentarikern Schulz för drygt en månad sedan officiellt utsågs till toppkandidat för SPD har partiet fått nära 7 000 nya medlemmar. Anmärkningsvärt för ett parti som senast vann 1998 när Gerhard Schröder blev förbundskansler.

Vad är det då som gör att Schulz lyfter de tyska socialdemokraterna till nya nivåer? Förutom lösa löften om ett rättvisare samhälle tycks han stå för marknadsvänlig arbetsmarknad i kombination med välfärdsreformer. Han har hittills inte gjort några större avsteg från Merkels politik. Kanske beror det på att tyskarna bara vill se lite lagom förändring med ett nytt förbundskansleransikte?

Der Spiegel trycker på att utmaningen för SPD är att visa sig som ett framtidsparti och inte en föredetting från dåtiden. Då är det viktigt att se möjligheterna i digitaliseringen, som ökad produktivitet och nya tjänster, och inte bara svårigheterna, som att gamla arbetstillfällen försvinner.

Som förbundskansler har Angela Merkel stått stadigt i ett annars blåsigt Europa. Men trots storkoalitionen med SPD och vänstersvängar som kärnkraftsavveckling och minimilöner har intresset för henne ändå falnat. Att sudda ut skillnaderna i politiken och anta motståndarens ståndpunkter kan ge tillfälliga vinster, men det kanske inte räcker i längden.

Oavsett man eller kvinna vid rodret är tysk-svenskt samarbete fortsatt viktigt och något vi bör intressera oss mer för både i vår vardag och inför vårt eget kommande val.

Katarina O'Nils Franke är redaktionssekreterare i Axess magasin.