Det låter onekligen lite science fiction-artat. Att träd består till ungefär 25 procent av en råvara som vi kan göra nästan vad som helst med. Nåja, det är förstås att ta i. Men lignin, som det heter, går att använda till väldigt skilda saker.
Stora Ensos vd Annica Bresky förklarade nyligen för Dagens Industri att lignin bara i batteriaffären kan bli så stort som en miljard euro fram till 2025. En het aktör på den marknaden är Ligna Energy här i Norrköping som med grund i forskning från Linköpings universitet tillverkar batterier där lignin är den aktiva batterikomponenten i katoden. Vd Peter Ringstad säger till DI att man i princip kan kasta deras batteri i vilken återvinning som helst.
Men lignin har bra många fler användningsområden än så. Det kan till exempel användas för att göra kolfiber som ju används i allt ifrån flygplan och helikoptrar till golfklubbor och tennisrack. Därutöver förstärker man även bärande konstruktioner såsom bjälklag och broar med kolfiber.
SCA har nyligen meddelat att man kommer att satsa på ligninförädling. Tillsammans med drivmedelsföretaget St1 kommer man att utveckla och producera biodrivmedel utifrån svartlut som till största del består av lignin. Finska företaget Neste samarbetar med Volvo Cars för att ta fram en ny biobensin som till 75 procent består av förnybara råvaror med målet att bensinen till slut ska vara förnybar til 95 procent. Givetvis är lignin en viktig del av detta.
Lignin kan också användas för att tillverka mer klimatvänlig asfalt, vilket såväl Peab som NCC arbetar med. NCC beräknar att det kan minska den färdiga asfaltens koldioxidutsläpp med hela 20 procent.
Allt detta från en restprodukt som vi främst har eldat upp som biobränsle. Redan på 1920-talet tillverkade vi dock produkter av lignin, om än inte så avancerade som vi kan göra nu. Sedan slogs det ut av oljan. Det är en ödets ironi att vi nu måste göra samma resa åt andra hållet igen.
Lignin är bara ett av alla sätt som trädråvara kan användas för att minska vår klimatpåverkan på ett smart sätt. Om bara förutsättningarna ges förstås. Om skogen inte får brukas, om avverkningar försvåras och fördyras, stannar förstås även klimatfördelarna kvar där.
Det är dags för statsminister Magdalena Andersson (S) att avgöra vilken slags klimatomställning hon vill ha. En där man snackar mycket men det är lite verkstad eller en där man faktiskt gör det man kan.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.