Tillgång till vapen skapar vapenhot

Både svenskar och amerikaner har tvingats att bli vana med skjutvapenvåld.

Illegala vapen har under decennier flödat nästintill fritt in i Sverige.

Illegala vapen har under decennier flödat nästintill fritt in i Sverige.

Foto: Jae C. Hong/AP/TT

Krönika2024-07-19 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är inte första gången en amerikansk president eller kandidat till posten blir beskjuten, därtill av en tidigare okänd skytt. Sextiotalets grumliga foton av bröderna Kennedy samsas numera med superskarpa videoklipp från häromdagen, när Donald Trump undkom döden med en hårsmån.

Men hur kan sådant hända? USA har ett av världens mest avancerade säkerhetsarrangemang kring sina folkvalda. Ändå undslapp den unge Thomas Matthew Crooks att bli upptäckt innan dådet var ett faktum. Samma fråga har vi i Sverige ställt oss under ett antal år nu, när urskillningslösa skjutningar och sprängningar blivit vardagsmat. Drogpåverkade, unga människor som utan utvecklat konsekvenstänkande får skarpladdade vapen i sin hand är just som en bomb på väg att explodera.

Två olika situationer, med en gemensam sak som sticker ut. Tillgången på vapen. Forskare har länge påpekat riskerna med alltför lätt åtkomst till tunga vapen och ammunition. Amerikanska vapenlobbyn avfärdar det hela med att grundlagens andra författningstillägg, ger personer rätt att bära vapen. Och vid sin tillkomst på sent 1700-tal framstod detta som helt rimligt. Den så kallade nattväktarstaten, som syftar till att ge befolkningen grundläggande skydd och säkerhet mot våld, brand eller dylikt, existerade inte då. Där låg det på varje man att skydda sig, sin familj, sitt boskap och sina ägor från inkräktare eller våldsverkare.

USA:s historia har kantats av sociala spänningar. Parallellt har en starkare stat vuxit fram. Tyvärr dock inte en tillräckligt stark stat – vare sig i vilja, förmåga eller förtroende hos allmänheten. Alltför ofta har därför motsättningarna blivit hat, som övergått i våldsamma handlingar. Såväl grupperingar såsom Ku Klux Klan eller Svarta Pantrarna, som enskilda individer, har tidvis ”tagit lagen i egna händer” för att lösa sina problem. En våldsam historia som talar sitt tydliga språk - trots det märks ingen markant opinionsändring ifråga om de generösa vapenlagarna. Paradoxalt nog lär den nyss beskjutne Trump inte heller påskynda en sådan utveckling, skulle han bli vald.

I Sverige finns restriktiva regler för tillgång till och rätt att hantera vapen. Regeringen har dessutom höjt straffvärdet för vapenbrott av olika slag. Däri ligger inte vårt problem. Vi saknar förmågan att praktiskt begränsa tillgången och säkra regelefterlevnaden. Illegala vapen har under decennier flödat nästintill fritt över våra gränser. Vilket litet småbus som helst kan med lätthet få tag i vapen, ammunition och sprängmedel för att döda, skrämma och förstöra. Men varför göra det? Egentligen är mekanismen nog densamma som i USA – sociala spänningar leder till frustration som kanaliseras på egen hand när man inte tilltror det samhälle man förväntas vara en del av.

Vi – USA och Sverige - kan, bör och måste arbeta mer med de sociala orsakerna till varför så många människor tar till våld för att lösa problem. Vi behöver säkra upp att de regler och principer som vi enats kring upprätthålls. Det gäller övervakning och tillsyn, lagföring av överträdare och brottsförebyggande arbete.

Men vad vi kanske mest av allt behöver inse är att tillgång öppnar möjligheter. På tok för många vapen är i omlopp och alldeles för många människor, som verkligen inte är lämpade att använda dem, får tag på dessa. Och finns de, så är risken att de används. Trump har bara ytterligare ett öra och ett par hårtestar som kan skjutas bort innan pannbenet ryker. Tillfället gör tjuven. Och våldsdåd smittar. Så det vore förmätet av honom att tro att detta var sista gången någon försökte skjuta en amerikansk president(kandidat).

Anna Lövheim är egenföretagare och opinionsbildare.