”Jag har redan svarat på din fråga flera gånger…”, ”Förbundsregeringen kommer att återkomma i ärendet nästa vecka…”, ”Nästa fråga…”. Nej, stämningen var inte god mellan regeringens talespersoner och journalisterna under fredagens presskonferens i Berlin. Som så ofta när en regering ska presentera dåliga nyheter föll det otacksamma uppdraget på tjänstemännen och inte ministrarna. Nyheten? Gårdagens (läs: måndag) inplanerade möte mellan delstaternas 16 regeringschefer och förbundsregeringen ställdes in av Merkel. Faktum är att även kommande veckors delstatsmöten ställts in.
Det är ingen liten sak, eftersom det är under dessa sammanträden som Tysklands coronastrategi mejslas ut. Eller inte mejslas ut, menar kritiker. Delstaternas självständighet gentemot centralmakten är stark och det är mer eller mindre upp till varje delstats regeringschef att bestämma vilka åtgärder som ska sättas in mot viruset. Merkel måste därför jämka, kompromissa och lirka med de 16 delstaterna för att hitta minsta gemensamma nämnare vad gäller gränsvärden, krav på munskydd, skolstängningar med mera.
Orsaken är historisk. Förbundsrepubliken Tyskland (då Västtyskland) grundades med nazistregimens maktcentralisering i färskt minne och konstruerades därför för att förhindra en upprepning av historien. Effektivt för att minska risken för totalitära maktövertaganden. Krångligare vid nationella kriser. Följden blir att coronaåtgärderna skapat ett slags lapptäcke där reglerna kan skilja sig från delstat till delstat. En fördel, kan man argumentera, är att systemet gynnar pluralism och hindrar landet från att låsa fast sig vid en lösning.
Drygt ett år in i pandemin är det svårt att kora en vinnande strategi. Lockdownförespråkaren (och sedan i söndags villige kanslerkandidaten!) Markus Söders Bayern (3895 smittade per 100 000 invånare, data från 6/4-21) har klarat sig ungefär lika bra, eller dåligt, som den mildare Armin Laschets Nordrhein-Westfalen (3498 smittade).
Från förbundsregeringens sida har meddelats att en ändring i smittskyddslagen är under uppsegling, som skulle öka den federala makten på bekostnad av den delstatliga. Somliga ministerpresidenter har slagit bakut, andra har välkomnat initiativet. Konflikten påminner inte så lite om den i USA: konservativa politiker ser en fara i en för stark stat, medan mer mittenorienterade pekar på behovet av nationell styrning. Kvar dröjer sig en känsla av ett ledarskikt som famlar sig fram.
En ljusglimt i mörkret är att vaccineringarna, efter att husläkare äntligen tillåtits bidra, tagit ordentlig fart: i torsdags (8/4) slogs vaccinrekord då 719 927 tyskar fick sin efterlängtade spruta. När denna text tryckts har rekordet förhoppningsvis redan slagits. Vi går, trots allt, mot ljusare tider.
Erik Thyselius är verksam vid Axess Publishing och programledare för Axess TV:s Panelen.