Orsakerna är flera. Avslutade vindkraftssubventioner, en stegrande priskonkurrens och kraftiga ökningar av räntekostnader. Oavsett orsakerna – forskaren Christian Sandström, liksom TV4:s Kalla fakta, bedömer att vart tredje av Sveriges 5000 vindkraftverk är konkursmässiga.
Försöker man ta reda vem som städar upp om ett bolag går i konkurs så står en sak snabbt klart. Allt verkar mycket osäkert.
Miljölagstiftningen kräver att verksamheten ansvarar för återställande. Men några fasta regelverk när verksamheten gått i konkurs existerar inte. (Den tidigare moderata riksdagsledamoten Finn Bengtsson från Östergötland drev frågan om tydligare ansvarsregler, utan att få gehör.)
Det som finns är en vägledning från Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Som säger att länsstyrelserna kan och bör ställa krav på säkerheter för återställande vid konkurs, innan tillstånd ges för att bygga. Men om och hur dessa råd följs av länsstyrelserna är högst oklart. Med tanke på att det vägledande dokumentet från 2016 dessutom inte är så värst vägledande kring vilka säkerheter som bör krävas kan man anta att det används i högst varierande grad, och på högst varierande sätt. Detta är värt vidare granskningar.
Mycket tyder på att risken för konkurs ökar ju äldre verken blir. Det finns exempel där ägare, inte minst den kinesiska staten, med höga internräntor åderlåter ägarbolagen på kapital.
Utan säkerheter faller ansvaret för de åldrade verken ned i knät på markägaren. Risken för detta ökar dessutom då det ofta saknas skrivningar om vem som ansvarar för nedmontering och återställande i avtalet mellan markägare och vindkraftsbolag, enligt TV4:s Kalla fakta.
Det handlar om stora belopp för nedmontering och återställande av naturen. Många markägare lär inte ha någon större lust eller ens möjlighet att lägga de pengar som krävs. Det finns en risk att vindkraftverk får stå och förfalla som monument över dess storhetstid.
Det gör också att frågan ramlar vidare ned på kommunerna. Utan avtal om återställande mellan bolaget och markägaren, och utan ordentlig säkerhet för återställande vid konkurs, står kommunen där med problemet.
Framtiden får utvisa om man har tagit riskerna på allvar. Det finns hur som helst goda skäl för såväl markägare och kommuner att hädanefter titta noggrant på frågan innan de skriver avtal respektive släpper fram projekt.
Framför allt behövs det mer fakta och tydligare regelverk. Om det ska bli fler vindkraftverk i Sverige behöver frågan tas på större allvar.
Ledarsidans krönikör Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.