Vi kan inte leva på luft och debatter

Norge och Finland stärker livsmedelsberedskapen. Men inte Sverige.

Norge och Finland har redan beslutat att stärka livsmedelsberedskapen.

Norge och Finland har redan beslutat att stärka livsmedelsberedskapen.

Foto: Tommy Pedersen/TT

Krönika2023-06-27 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sommaren 2018 skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till alla Sveriges hushåll. Kritiken kom direkt.

MSB anklagades för att vara krigshetsande, för att glömma bort husdjuren och att vara exkluderande. Kommuner kritiserade till och med MSB för rådet att sätta sopsäckar i toaletter – eftersom sopsäckarna blir kommunens ansvar (NT 26/6).

Kritiken kan sägas ha visat hur behövlig MSB:s kommunikationsinsats var. Broschyren damp ner i ett land där kris och krig var otänkbart, vilket stora debatter om småsaker nog var ett uttryck för.


Sedan dess har en hel del hänt. Återkommande skogsbränder, coronapandemin och kriget i Ukraina visar att krisen och kriget kan komma. Midsommarhelgens väpnade uppror i Ryssland understryker än mer hur allvarligt det säkerhetspolitiska läget är i Östersjöregionen.

Samtidigt har nog inte mycket ändrats sedan 2018, trots allt. I Sverige uppvisas fortsatt en oroande brist på krisinsikt och en dragning till långa debatter om sådant som inte är jätteviktigt. Ett område där det här märks är inom livsmedelsberedskapen.

Tillgången till mat och vatten är absolut grundläggande för ett lands försvar. Enligt Nato-fördraget behöver Sverige också säkerställa sin livsmedelsberedskap. Svensk livsmedelsförsörjning är dock sårbar, särskilt om importen av diesel och andra insatsvaror till lantbruket störs.

Norge och Finland har sedan det utvidgade ryska anfallskriget mot Ukraina fattat beslut om att stärka livsmedelsberedskapen. Norge ska återigen bygga upp beredskapslager. Finland utvidgar sina lager av brödsäd för att klara nio månaders normalförbrukning. Samtidigt i Sverige pratas det mest.

Visserligen är flera utredningar kopplade till livsmedelsberedskapen tillsatta. Flera av dessa behöver dock inte redovisas förrän 2024. Och kanske följs de av ännu fler utredningar.

Samtidigt som byråkratins kvarnar mal så lär dock torkan, stigande räntor samt högre bränsle- och gödningspriser tvinga många gårdar – basen i livsmedelsförsörjningen – att stänga igen.


Det är inte heller så att det saknas lösningar för att snabbt stärka livsmedelsberedskapen. En är att Sverige, likt Norge och Finland, ökar lagerhållningen av bränsle, gödning och brödsäd. Den här lagerhållningen kan med fördel förläggas på gårdar runt om i landet, mot viss statlig ersättning. Det skulle få på plats en decentraliserad lagerhållning snabbt och till en relativt billig peng. Kontrakten som krävs lär kunna upprättas av affärsbankerna innan hösten.


Det som fattas är den politiska viljan att stärka livsmedelsberedskapen. I stället pratar vi på, som om det vore 2018.
 


Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.