Vad är berättelsen om Östergötland? Att sätta scenen kan vara svårt, det finns stora variationer i landskapet och mycket historia. Efter en stunds betänketid är ändå Elisabeth Nilsson säker på var hennes första berättelse om landskapet utspelar sig. Det är i Östgöta bergslag. Där allting startade, motiverar hon.
Sedan år 2010 är Östergötlands landshövding Elisabeth Nilsson. Eller järnladyn, som hon kallats. Efter många ledande befattningar inom SSAB och som chefen på stålindustrins samarbetsorganisation Jernkontoret är det naturligt att hon gärna börjar med bruken i Finspång och Åtvidaberg när vi talar om Östergötland. Men det finns fler orsaker, än intresset för metallhantering, att lyfta fram områdena.
Historiskt byggde gruvorna i Åtvidaberg, Hällestad och Vånga välstånd tillsammans med fiske och lantbruk. Enligt tradition har det bedrivits bergsbruk i trakterna av Åtvidaberg sedan tiden före digerdöden.
Även om gruvhålen i Nartorp, Fångö och alla de andra platserna är övergivna och avspärrade lever verksamheter som startade runt berget, forsarna och skogen kvar. Siemens i Finspång och pappersbruken kring Norrköping är exempel på det. Runt dem finns i sin tur många mindre företag.
Resultatet av den utvecklingen och framväxten av andra verksamheter har lett fram till dagens diversifierade näringsliv, vilket är länets stora styrka säger Elisabeth Nilsson.
På frågan hur det går för Östergötland är det också företagens satsningar som hon framhäver. Särskilt investeringarna som Holmen, Fiskeby och Billerud Korsnäs har gjort. Basindustrin är fortfarande viktig, påpekar Elisabeth Nilsson och fortsätter:
- Framtidstron är nu så pass hög och företagen går bra, att det är brist på arbetskraft i länet. Det gäller även den offentliga sektorn och särskilt vissa kompetenser.
- Vi har oerhört mycket att vara stolta över. Vi har en högteknologisk industri. Om vi mäter andelen civilingenjörer per capita ligger vi tvåa efter Stockholm. En annan mätare för att se hur regionen mår är fastighetsförsäljningarna. Kan du sälja ditt hus och få bra betalt är det ett bevis på att det går bra, och det kan de flesta i länet.
Men, fortsätter landshövdingen.
- Bilden av samhället är mångfacetterad. Vi har brist på arbetskraft och växande arbetslöshet, samtidigt. Arbetskraftsbristen i allmänhet, inte minst i offentlig sektor, är delvis en konsekvens av demografin, färre unga, fler äldre.
- Vissa personer undrar om de har möjlighet att komma in i samhället överhuvudtaget medan andra aldrig upplevt den situationen.
I dagens Östergötland bor arbetslöshet och utanförskap i dörren bredvid gemenskap och sysselsättning. Och ursprung spelar roll.
- Vi ser en låg arbetslöshet bland infödda svenskar medan antalet arbetslösa som är utomeuropeiskt födda ständigt växer. Hur vi klarar av att hantera det är avgörande för landets framtid gällande social trygghet, segregation och hur många som kan jobba och bidra.
Att verkligheten inte är svart eller vit är Elisabeth Nilsson tydlig med.
- Det är viktigt att se situationen med öppna ögon, såväl ljuspunkterna som alla grå toner.
I grunden vill de allra flesta människor vara en del av samhället och känna att man bidrar, säger hon. Svårigheten nu är att få ut den kraften. Landshövdingen beskriver och föreslår en rad insatser.
- Många unga invandrare som har kommit hit vill få bra betyg och bygga en plattform för ett bättre liv. När unga söker sig hit uppstår möjligheter och jag har hört många ljusa historier. Men ett allt för stort antal går ut med ofullständiga betyg. Det kan bero på flera saker. En kan vara att de behöver längre tid på sig. Då krävs ett system där de som behöver kan få mer tid medan de som är snabbare kan bli färdiga tidigare.
- En del av flyktinginvandrarna som har kommit de senaste åren har redan en vettig utbildning som kan passa på arbetsmarknaden, men många har det inte. Ett problem är att vi tidigare har gjort allt vi kan för att få bort enkla jobb genom att rationalisera. Personer som har väldigt låg utbildning eller ingen alls kan i dag klassas som hopplösa fall och hamna på socialbidrag. I stället bör vi se till att ordna något, så att de kan få vara en del av samhället.
- I gruppen vuxna invandrare som får uppehållstillstånd är en utmaning att granska deras papper och validera utbildningar. En sjuksköterska är nödvändigtvis inte en sjuksköterska med våra mått mätt. Vi behöver en process som effektivt fångar upp vad individen har läggning och kunskap för. Arbetsförmedlingen jobbar med det, men räcker det? Alla väntetider är frustrerande och tär på människor. Det behövs någon form av "mönstring" för arbete.
Det är även frågorna rörande invandringen som är viktigast för Elisabeth Nilsson nu.
- Hur vi hanterar det stora antalet invandrare på ett bra sätt är den viktigaste frågan för mig de resterande två åren som landshövding. Det behövs praktiska och pragmatiska lösningar. Vi behöver göra det enkelt, hitta rationella angreppssätt och öka samarbetet mellan kommunerna. Det finns reella problem men det finns också möjligheter. Utmaningen är att koppla samman behovet av arbetskraft med de som går sysslolösa.
Och om samhället misslyckas med det ser hon faror, både i Sverige och utomlands.
- Jag ser med oro på den växande populismen. Om inte regeringar upplevs agera eller ge tydliga svar finns en risk att populister kliver fram och tar plats.
Med internationella erfarenheter från näringslivet ser Elisabeth Nilsson också fallgroparna när situationen ska hanteras.
- När nya system eller lösningar utformas ska övervägandet ingå om det går att fuska. Vi måste hålla korruptionen på låg nivå. Har man en generös välfärd på ena sida måste man på den andra sidan se till att skyddsnäten inte överutnyttjas eller utsätts för fusk. Exempel på där det gått fel är etableringslotsar och senast vissa upphandlingar av HVB-hem.
Det viktigaste budskapet från landshövding Elisabeth Nilsson är att världen inte är svart eller vit. När festivaldeltagare och semesterfirare tar sig till Östergötland under sommaren möter de ett landskap fullt av kontraster. Det finns välmående exportföretag, stenkastande kriminellt utanförskap och allt där emellan. Det är dagens berättelse om Östergötland. Hur framtidens historia skrivs för länet och Sverige avgörs i hög grad av hur invandringen hanteras.