Den lilla orten Sanden lär ha fått sitt namn av sandjordarna på platsen. Och här – där sanden möter havet på Norra Finnö i Sankt Anna skärgård – bor numera Bengt Svenson. Han har återvänt till rötterna.
Bengt Svenson är uppvuxen i Söderköping. Möjligen var det första tecknet på hans karriärsval att familjen bodde ovanför den dåvarande polisstationen i kvarteret Väktaren. Efter juristexamen och tingsmeritering i Norrköping började sedan en mer än 30-årig bana inom Polisen.
Svenson har en rad tunga uppdrag bakom sig, så som polismästare i Östergötland, länspolismästare i Örebro och avdelningschef på rikspolisstyrelsen. Från år 2008 till 2014 var han rikspolischef. Ett uppdrag som har beskrivits som en av Sveriges mest utsatta chefsposter.
Nu trappar Bengt Svenson stadigt ner sitt nationella engagemang. I stället är han aktuell som kandidat till kommunfullmäktige i Söderköping, han är sjundenamn på Moderaternas lista. Men varför har han valt att engagerat sig i kommunpolitiken?
– Grunden är att jag är uppvuxen i Söderköping. Jag har alltid haft en fot kvar här. Och sedan har jag jobbat i en politisk kontext, vilket gör att jag hoppas att jag kan bidra.
Att han drivs av ett genuint engagemang för bygden märks på flera sätt. Han är ordförande i såväl den lokala vägföreningen som föreningen Sankt Annabygden, som verkar för att stärka och utveckla området. När han ska fotograferas för den här intervjun vill han att det görs vid bryggan i Sanden. Hur han själv blir på bilden spelar enligt honom inte någon roll – det väsentliga är att skylten som det står Sanden på syns i bakgrunden.
De politiska frågor Bengt Svenson helst pratar om har också alla en tydlig lokal förankring. Det handlar om hur skärgården kan utvecklas, den kommunala organisationen effektiviseras och förtroendet för politiken stärkas bland kommuninvånarna.
Inom kommunpolitiken kan dock Bengt Svenson behöva återvända till frågor kopplade till Polisen, eftersom kommuner runt om i landet har börjat anlita väktare för att utföra uppgifter som normalt ligger på Polisen. Ett exempel på den utvecklingen finns i Norrköping. Den styrande Kvartetten – som består av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – vill skapa ”en enad väktarorganisation som jobbar såväl förebyggande som synligt ute på gator och torg, och som ska göra akutinsatser” (Folkbladet, 6/4).
Men att kommunanställda väktare har börjat patrullera på allmän plats och ingripa är något som oroar Bengt Svenson.
– Väktare kan ha bevakningstjänst, som att kolla lås. Att ingripa mot enskilda på allmän plats ska staten ha monopol på. Individens frihet ska bara kunna inskränkas av det allmänna.
Kommunernas ambitioner på trygghetsområdet önskar Bengt Svenson i stället riktas mot det brottsförebyggande området, där han med fördel ser att kommunerna tar ett större ansvar för det arbete som i dag utförs av Polisen.
– Polisen utför arbetsuppgifter som svårligen kan bedömas ha polisiär relevans, som att lära nyanlända åka skridskor. Särskilt inom skolan har Polisen många gånger övertagit delar av skolans uppgifter. Drar vi resonemanget till sin spets kan vi fråga oss om vi vill att Polisen ska ingripa mot besvärligt klientel i Norrköping city eller utfärda pass?
Men hur är det att gå från att vara chef för landets största myndighet till att engagera sig politiskt på lokalplanet? En sak återkommer Bengt Svenson till flera gånger:
– Kommunpolitiken har varit svårare än jag har trodde.
– Som rikspolischef hade jag en politisk styrelse. Visserligen gjorde de olika ledamöterna en del politiskt färgade utspel men inom gruppen fanns ändå ett samförstånd om att verka för Polisens bästa. Men det jag hittills har sett av kommunpolitiken i Söderköping är att den ofta är svart eller vit. I stort är oppositionen alltid emot det som majoritet föreslår och tvärtom. Det tillvägagångssättet gör att det inte framstår som tydligt att politiken verkar för medborgarnas bästa. För alla förslag från den andra sidan kan omöjligt vara dåliga.
Det här leder in på en av de frågor som han betonar mest – den om förhållningssättet till beslut. Något som egentligen handlar om det politiska hantverket.
– Jag är mycket för kompromisser, inte om min övertygelse, men vägen fram till ett beslut behöver inte vara spikrak. Jag skulle vilja att vi ha en mer öppen diskussion och att det tydliggörs hur och varför beslut fattas.
Bengt Svenson har en del generella tankar om kommunpolitik som är giltiga även utanför Söderköping. Och perspektiven från statlig förvaltning som Svenson har med sig gör hans reflektioner om den lokala politikens funktion särskilt intressanta.
– Efter att ha suttit med som ersättare i Barn- och utbildningsnämnden är jag förvånad över detaljnivån. Besitter verkligen alla politiker den kunskap som krävs för att fatta välgrundade beslut? Jag gör det inte. I en del detaljärenden som har en tydlig politisk dimension kan det vara lämpligt att politiken tar beslut, men det bör inte vara utgångsläget. Det bör gå att i större utsträckning använda den kompetens som tjänstemän besitter genom att öka antalet föredragningar.
– Det verkar även finnas en tendens inom kommunpolitiken att beskriva konflikter i ideologiska termer trots att kärnan i konflikten är personligt groll.
Hur mycket tid är då Bengt Svenson beredd att lägga på kommunpolitiken? Och varför valde han att gå med i just Moderaterna?
– Om jag inte är beredd att satsa och lägga tiden som krävs ger jag mig inte in i det. Men sedan är det ju upp till partiet och främst väljarna att avgöra om jag ges förtroendet att få vara med och påverka.
– Att jag sedan gick med i Moderaterna beror på att jag känner att mina värderingar stämmer bäst överens med det partiets. För mig är människans frihet grundläggande. Sedan frågar jag mig ibland vad den politiska tillhörigheten egentligen spelar för roll i kommunpolitiken. Jag kan då argumentera för mig själv att kommunpolitiken är mer pragmatiskt – men ännu är jag inte fullt övertygad om det.
Sedan förra valet är det Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet som styr i Söderköping. En lösning som inte är förstahandsvalet för Svenson.
– Personligen, det här är alltså inte vad partiet har uttalat, tycker jag att huvudalternativet i Söderköping bör vara borgerligt Alliansstyre.
– Vi vet ju att Socialdemokraterna hade som nationell strategi efter förra valet att splittra Alliansen i kommunerna runt om i landet. I Norrköping lyckades Socialdemokraterna till fullo med strategin, genom samarbetet med Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna. Lösningen i Söderköping är ovanligare.
Efter intervjun med Bengt Svenson står en sak klart. Den tidigare rikspolischefen står med båda fötterna i Sanden.