1. Det är mer rättvist.
Kvotflyktingar är ofta de med störst behov. De har redan konstaterats behöva skydd och bedöms inte kunna stanna i det land de först flytt till. Ofta sitter de i flyktingläger. De etiska skälen väger tyngst för att välkomna dessa individer till Sverige. Inte de som har råd att köpa dyra biljetter av människosmugglare (även om de mer välbärgade också kan ha skyddsskäl). Inte heller de som vill söka sig en bättre ekonomisk framtid (även om det givetvis är en legitim strävan). Och framför allt inte de som kommer främst för att bli försörjda av svenska skattebetalare.
2. Det diskriminerar inte.
Under åren med stort mottagande har det varit en stor slagsida mot unga män som kommit till Sverige. Kvinnor, barn och äldre blir kvar. Det är ett diskriminerande system som borde väcka ramaskri. Kvotsystemet ägnar sig inte åt diskriminering och har dessutom en förmåga att jämna ut tidigare obalanser.
3. Det splittrar inte familjer.
Ett system som skapar incitament för att splittra familjer, med förhoppning om att någon gång i en avlägsen framtid kunna hitta varandra igen är inte human. Välkomnar vi hit hela familjer som kvotflyktingar, minskar behoven av anhöriginvandring, och grunden försvinner för att splittra familjer på flykt.
4. Det bidrar inte till döden på medelhavet.
Kvotsystemet ordnar bedömning och transport. Det bidrar inte till incitamenten för människor att riskera sina liv på medelhavet. Eller för skrupellösa människosmugglare att berika sig.
5. Det är säkrare för Sverige.
Säpo kontrollerar alla kvotflyktingar innan de godkänns och gallrar bort dem som kan vara ett fara för landet.
6. Det gynnar den fria rörligheten i EU.
Gränser behövs fortfarande, liksom kontroll på vilka som tar sig in genom EU:s yttre gränser. Men ett ökat fokus på kvotflyktingar gör att man minskar risken för en upprepning av migrationskrisens stängda gränser i Europa vilka hindrade såväl migranter som EU-medborgare.
7. Det internationella samfundet gynnas.
Att ta emot kvotflyktingar kan ha en normerande effekt i världen, såväl som i EU.
8. Det respekterar asylrätten.
Rätten till liv, och skydd för dem som flyr för sina liv, är absolut. Men det är inte rättan att ta sig långt bort från konfliktlandet för att välja ut ett särskilt förmånligt land. Kvotsystemet stöttar rätten till liv och skydd, utan att ta bort rätten att söka asyl på annat håll.
9. Det är flexibelt och lättstyrt.
Nivån på flyktingkvoterna beslutar Sverige. (Uppenbarligen har riksdag och regering inga problem med att bestämma exakt hur många av de mest utsatta flyktingarna som ska få komma till Sverige.) Dessutom kan mottagarlandet påverka vilka som kommer genom att ställa krav och önskemål på UNHCR:s urval.
10. Det går lätt att förena med ett volymmål.
Det stora flertalet av vårt mottagande bör ske genom kvotsystemet. Storleken på vårt mottagande styrs då enkelt av politiska beslut. Vårt övriga mottagande bör begränsas kraftigt genom att incitamenten att ta sig till just Sverige minskas. Det relativt lilla antal som ändå kommer hit ska hanteras så att rätten till liv och skydd respekteras. Men den rätten innebär inte med nödvändighet ekonomiska rättigheter.
Idag behöver vi minska mottagandet. Då behöver vi sänka incitamenten och begränsa kvoterna. Den dag vi vill öka mottagandet görs det enkelt genom att höja kvoten. Det är avsevärt enklare, snabbare, mer förutsägbart och mer humant än att ständigt fippla med incitamenten för att ta sig till Sverige.