Sedan år 2008 högtidlighålls veterandagen. Tre år senare fick Veterandagen statsceremoniell status och firas därmed på samma datum varje år. När Sveriges riksdag, under 2018, behandlade frågan om veterandagen som allmän flaggdag mötte den motstånd. I alla fall till en början. Efter gediget lobbyarbete gick så riksdagsmotionen igenom och veterandagen blev allmän flaggdag.
På riksdagens läktare är det strängt förbjudet för besökare att yttra eller visa vad man tycker i den fråga som diskuteras i kammaren. När beslutet om veterandagen som allmän flaggdag klubbades var läktaren fylld av veteraner. Några hade gjort utlandstjänst i Gaza, Sinai och på Cypern. Något som etsat sig fast i minnet är att FN-veteranernas blåa baskrar snabbt letade sig mot hjärtat, medan glädjeropen spred sig i utrymmet utanför läktaren. På läktaren den där dagen satt också en veteran som på 90-talet tjänstgjorde på Balkan. Hon heter Anneli och hade svårt att hålla tillbaka glädjetårarna. Så fort dörren in till läktaren gått igen utbrast hon ”Äntligen!”. Riksdagens beslut för sju år sedan var ett välkommet offentligt erkännande. Men nu behövs ytterligare steg.
I Sverige finns både civila och militära veteraner. Totalt lever i dag cirka 54 000 svenskar som tjänstgjort på internationell militär insats. I Östergötland bor ungefär 2 500 av dessa. Här finns veterandagsfiranden och två veteranmonument. Det är en påminnelse om att dessa modiga kvinnor och mäns insatser är en del av vår gemensamma identitet och historia. Att se till att veterandagen blir allmän helgdag skulle dels vara en gest av respekt. Dels en möjlighet att öka kunskapen om vad veteraner som Anneli åstadkommit. Svenska veteraner har jobbat alltifrån att skydda och bygga upp kritisk infrastruktur och myndigheter till humanitärt stöd. Vid fler än en insats har svenskar jobbat med minröjning så att barn åter kan få leka och vara just barn. Men också så att lokalbefolkning kan bruka jorden, hålla sig med boskap, gå i terräng och framföra fordon.
Sveriges bidrag till global fred och säkerhet kan inte nog uppmärksammas. Svensk personal har i Afghanistan sett till att flickor kunnat gå i skolan och skyddat lokalbefolkningen på bland annat Cypern och i Mali. Andra har hamnat i direkt eldstrid och tvingats skydda sig, sina tolkar och lokalbefolkning med alla till buds tillstående medel, men överlevt. En del kom hem med mer eller mindre synliga sår. Andra kom aldrig hem. Fyra av dem var östgötar.
Länder som Australien, Belgien, Frankrike, Italien, Kanada, Nya Zeeland och USA har alla veterandagar för att hedra och visa sina veteraner respekt och erkänsla. Amerikanska veteranorganisationer tycker att den svenska hållningen är obegriplig. De undrar hur man inte kan vara stolt över det jobb svenskar utfört internationellt. Ibland skuldra vid skuldra med amerikanska förband. Ibland med FN- eller EU-anställda.
Så varför har Sverige inte redan gjort veterandagen till helgdag? Konstitutionsutskottet uttryckte tidigare en oro över att öka antalet helgdagar. De menar att vi inte behöver fler och det kanske vi inte gör. Veterandagen behöver inte utöka antalet helgdagar, den skulle kunna ersätta en redan befintlig borgerlig helgdag.
Det är hög tid att riksdagen åter ser över frågan. Att göra veterandagen, den 29 maj, till allmän helgdag är ett borgerligt erkännande av individens handling och ansvar. Det är också ett enkelt sätt för oss som samhälle att kollektivt säga ”tack för din insats” till alla svenska veteraner som likt Anneli gjort världen till en lite bättre plats.