Skolinspektionen stänger två muslimska friskolor – Imanskolan i Uppsala och Framstegsskolan i Stockholm. Detta efter att Säpo riktat allvarliga varningar för skolornas ledning och skolmiljön. Eleverna riskerar att "utsättas för radikalisering genom att vistas i en miljö som förespråkar enklavisering av samhället istället för respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar" (svd.se).
Det märkliga är förstås hur sådana skolor har tillåtits verka, hur de ens har fått tillstånd från första början.
Skolminister Lena Axelsson Kihlbom (S) tror sig veta svaret. Hon lägger skulden på "marknadsskolan", det vill säga friskolereformen.
Det är förstås dubbelt praktiskt av statsrådet! Dels ger hon sig själv en extra chans att kritisera friskolor i stort, dels slipper hon ta i den "känsliga" frågan, nämligen att det handlar om muslimska friskolor.
Religiösa friskolor (eller friskolor med konfessionell inriktning som det formellt heter) är i och för sig särskilt populära anfallsmål från vänster och regeringen har inlett en process med slutmålet att totalförbjuda alla religiösa skolor. Fast huruvida en skola är uttalat konfessionell eller inte är upp till skolan själv att besluta, för några egentliga religiösa inslag får inte förekomma i undervisningen i vilket fall som helst. Med denna definition uppgår de religiösa friskolorna till färre än hundra. Nästan alla kristna, ett fåtal muslimska och en judisk.
De kristna skolorna hör man inte mycket om. Däremot uppmärksammas ofta muslimska skolor med problem av olika slag. Vad som är en muslimsk skola är visserligen lite flytande, men när det kommer till frågor om radikalisering och farhågor för indoktrinering är det förstås de fundamentalistiska religiösa inslagen som är problemen. I andra fall handlar det om ekonomiska oegentligheter eller vanskötsel i största allmänhet.
Norrköping har drabbats av två ganska spektakulära stängningar, där problemen åtminstone inte primärt hörde hemma i den religiösa sfären. Jasminskolan fick slå igen på grund av allvarliga ekonomiska oegentligheter och nu senast stängdes Kunskapsljuset, efter åratal av kritik från Skolinspektionen. Inte heller här var det fråga om indoktrinering, däremot åter om ekonomisk vanskötsel, brister i undervisningen och oförmåga att följa skollagen.
Till detta kan läggas den aktuella, och tämligen unika, nedstängningen av två förskolor i Norrköping – nämligen Ljuset Norr och Ljuset Söder. Ingen av dem har konfessionell inriktning men "vid de regelbundna tillsyner vi utför har vi sett brister i ekonomin, liksom i insikt och lämplighet" konstaterar Ola J Hedin (L) på kommunens utbildningsnämnd, som verkställde beslutet (nt.se). Ett till synes lite överraskande agerande, som dock blir mer logiskt givet att flera personer i huvudmannen (Språk och Kultur Norrköping AB) också varit involverade i Al Noor Al Islamia – den huvudman som drev Kunskapsljuset.
Allt detta är förvisso förvirrande och riskerar att leda till både skolpolitiska överreaktioner och dess motsats. Vi kommer inte ifrån att det påtagligt ofta påvisas allvarliga brister i skolor kopplade just till muslimska organisationer, även om det alltså inte alltid behöver handla om religiös indoktrinering. När det går så långt att Säpo tvingas utfärda varningar har det hur som helst gått alldeles för långt! Då talar vi inte bara om elevernas väl och ve (vilket är viktigt nog), utan också om potentiella samhällsfaror.
Framför allt handlar det inte om "marknadsskolan". Den som vill kritisera friskolornas vara får naturligtvis göra det och frågor som exempelvis glädjebetyg och vinstutdelning förtjänar att debatteras seriöst, oavsett politisk inställning. Men det duger inte att dra alla friskolor över en kam, ej heller alla religiösa.