I skrivande stund är mycket osäkert kring fritagningen av en brottsling vid Vrinnevisjukhusets entré i Norrköping. Några slutsatser vågar vi ändå dra.
Först och främst att vi uppenbarligen har att göra med förfarna och hänsynslösa kriminella. Valet av fritagningsplats är nämligen utstuderad. Även om det till exempel hade råkat finnas beväpnad polis på plats hade ett ingripande försvårats av att det ofta finns många människor vid en sjukhusentré. Polisen vill förstås alltid undvika skottväxling, men i synnerhet just där och då.
Kriminalvårdens personal utsattes för dödshot under fritagning och det finns liten anledning att tro något annat än att vapnen brottslingarna hade varit högst riktiga. Tillgången på illegala vapen är som bekant mycket god.
Fast det riktigt oroväckande ligger kanske ändå på ett annat plan. För hur kunde de kriminella veta att fången skulle dyka upp just vid den tidpunkten? Oavsett om det handlade om ett akut sjukdomsärende eller, mer troligt, ett planerat besök är det uppenbart att fritagarna kände tid både platsen och tidpunkten. Detta var en välplanerad aktion, där det finns anledning för Kriminalvården att så småningom se över sina rutiner – som det brukar heta. Personer dömda för grova brott ska naturligtvis inte kunna kommunicera med omvärlden under dylika omständigheter och det finns inte heller någon anledning att låta dem veta exakt vilken dag exempelvis ett sjukhusbesök ska ske. Ändå lyckades fritagningen. Någonstans har det fallerat eller läckt.