Ingen frizon för terrorister

Terrorism. Här i Märsta bodde Mohamed Belkai

Terrorism. Här i Märsta bodde Mohamed Belkai

Foto: Marcus Ericsson/TT

Ledarkrönika2016-04-02 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

I onsdags fastställde Svea hovrätt livstidsdomarna mot två göteborgare som våren 2013 skrattande skar halsen av två civila syrier. Åklagarens bevisning var solid även i den högre instansen. Det videoklipp som hittades på ett USB-minne hemma hos männen visar tydligt hur de två inför jublande terrorister kallblodigt mördar två män. Utfallet i hovrätten är ett gott betyg för svensk rättsskipning. Vidrigheter av det här slaget ska generera hårdast möjliga påföljder. Samtidigt är bakgrunden till just det här fallet ganska dyster. Hade det inte varit för att de två terroristerna misstänkts för andra brott hade polisen aldrig hittat USB-minnet när de gjorde husrannsakan. Det var alltså slumpen som avgjorde att landets hittills viktigaste terrorrättegång kunde hållas. Med tanke på hur många IS-terrorister som rest från Sverige, och återkommit till Sverige, kanske de rättsvårdande myndigheterna borde se över rutinerna för hur man hanterar de återvändande mördarna.

Ett annat olustigt exempel på udda svensk rättsvård fick vi när belgisk polis den 15 mars stormade en bostad i Bryssel i jakten på Salah Abdeslam som misstänks för inblandning i terrorattentatet i Paris i november förra året. Av tre misstänkta terrorister i bostaden dödades en, Mohamed Belkaid, i skottväxlingen och efter en tid stod det klart att mannen var skriven i Märsta, satt med i en bolagsstyrelse med säte i Östergötland och fram till 2014 var gift med en svensk kvinna. Belkaid var algerisk medborgare men bodde i Sverige sedan 2010. Under hela sin vistelse här redovisade han ingen inkomst, men dömdes fem gånger för olika brott, intressant nog redan två gånger under det första halvåret han befann sig i landet. Vidare dömdes han för grov stöld och brott mot knivlagen. Först vid det femte åtalet yrkade åklagaren på utvisning. Men Belkaid dömdes bara till böter. 2013 försvann han och dök upp med en Kalasjnikov och en Daesh/IS-flagga i en lägenhet i Bryssel där en misstänkt för massakern i Paris uppehöll sig. Man kan undra över utvecklingen om den svenska rättsapparaten hade agerat annorlunda. Säkert är att Sverige hade sluppit skämmas för att vi låtit en kriminell uppehålla sig i landet flera år, försörjt sig på småbrott och i slutet medverkat till terrorism och att minst två belgiska poliser skottskadades.

Svensk hantering av terrorresenärer, återvändande terrorister och stödfunktionerna på hemmaplan för terrornätverk har under åren lämnat mycket övrigt att önska. I går, fredag, trädde Sveriges nya terrorlagar i kraft. Framöver ska det vara olagligt att träna, finansiera, uppmuntra och genomföra terrorresor. Efterlängtade lagstiftning förvisso, men med farhågor om tandlöshet, ineffektivitet och osannolikheten att svenska lagar ska kunna hindra religiösa fanatiker från att ansluta sig till terrorsekten Daesh eller andra terrorgrupper. Exempelvis greps i Turkiet fyra personer, varav två från Göteborg, i veckan på resa från Sverige. Misstankarna är att de var på väg för att ansluta sig till Daesh i Syrien. Tre av de misstänkta är svenska medborgare och den fjärde har uppehållstillstånd. Enligt uppgifter i SVT och Ekot har Samverkansgruppen mot våldsbejakande extremism i Göteborg bidragit till att männen kunde stoppas och gripas av turkisk polis. Om det stämmer är det en framgång för det preventiva arbetet. Eventuella framtida domar får utvisa om lagarna kan hålla potentiella terrorister tillbaka eller åtminstone i fängsligt förvar.

Kampen mot terrorism är ständigt pågående och måste föras på alla plan. I veckan kunde vi läsa hur chefredaktören på Gefle Dagblad mordhotades av en anhörig till den lokala moskéns imam. En moské tidningen granskat och funnit sprida extremtolkningar av islam. Under torsdagen meddelade chefen för polisens underrättelseenhet att man allt oftare ser kopplingar mellan "vanlig" kriminalitet och de som reser iväg för att ansluta sig till terrororganisationer.

Logiskt om man ser till exemplet med Belkaid ovan, men samtidigt en sannolikt viktig pusselbit i kartläggning och prevention inom terrorbekämpningen. Med få undantag är de som ansluter sig till terrorsekter som Daesh/IS inga nybörjare på den kriminella vägen. En normalt funtad person skär inte halsen av andra medmänniskor. Steget från pojk- eller flickrummet till massmördarna i Daesh går förvisso via religiös indoktrinering men även via en brottslig karriär. Det vore naivt att tro att sociala myndigheter och polis kan fånga upp "potentiella" terrorister bland snattare och småkriminella, men samhällets generella respons är synnerligen viktig. Flathet och ursäktande för kriminellt beteende blir dyrköpt i längden. Småbrott är som bekant inkörsporten till grövre brottslighet. Och den, liksom terrorismen, bekämpas bäst från grunden.

Ledarkrönika