Enligt en färsk forskarrapport kan 40 procent av världens insektsarter dö ut under det här århundradet. Något som skulle få allvarliga effekter för livet på jorden.
Utan insekter riskerar ekosystem att kollapsa. När bin och getingar tystnar i trädgårdarna pollineras inte längre blommorna och frukten uteblir. Om många fjärilar, sländor och steklar försvinner tas även födan från fåglar och andra djur.
De senaste dagarna har insektsdöden debatterats flitigt. Alla verkar överens om att utvecklingen måste stoppas. Frågan är bara hur.
Återkommande har värdet av ekologisk produktion påtalats. Det vill säga ett jordbruk som inte får använda växtskyddsmedel – det som ekoförespråkare kallar för gifter – eller konstgödsel. Skulle världens livsmedelsproducenter ställa om till ekologisk odling framstår det som att problemet skulle vara borta. Samtidigt är det inte så enkelt. Växtskyddsmedel och gödningsmedel är fundamenten för dagens jordbruk, som vi förlitar oss på för att föda en växande världsbefolkning.
Den ekologiska odlingen ger däremot reducerade skördar, enligt flera forskningsstudier. En helomställning till ekologisk produktion riskerar således att leda till matbrist, i alla fall i fattiga länder. Det verkar här finnas en konflikt som dragen till sin spets står mellan människors eller insekters överlevnad.
Samtidigt är det inte så nattsvart som det kan verka. Dagens teknikutveckling inom jordbruket suddar allt mer ut skillnaderna mellan det ekologiska jordbruket och det vanliga, så kallade konventionella. Användningen av gödsel- och bekämpningsmedel ändras. Nya smarta maskiner som kan läsa av grödornas behov minimerar användningen av medlen.
Men det problem som teknikutvecklingen inte lär lösa är hur vissa viktiga livsmiljöer för insekter ska bibehållas. I Sverige är det kanske största hotet mot insikters överlevnad att ängs- och hagmarker växer igen. Skogen tar sakta över de artrika öppna markerna, vilket får effekten att såväl ängsblommorna som dess insekter försvinner.
Paradoxen här är att teknikutvecklingen lär vara en orsak till att de insektsrika markerna försvinner. Allt större och effektivare maskiner inom jordbruket har tillsammans med jordbrukspolitiken fått de små gårdarna att försvinna. Det är inte längre lönsamt att driva ett litet jordbruk, vilket har fått många betesdjur att försvinna från det betade landskapet där många fjärilar trivs.
Vad kan då göras för att snabbt vända utvecklingen? Utöver miljöargumenten går det att hämta stöd från oväntat håll – nämligen totalförsvaret. Den strategi som krävs för att göra jordbruket mer hållbart är också i stort är vad som krävs för att säkra den svenska matförsörjningen vid kris eller krig.
Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har påtalat att en ökning av den småskaliga livsmedelsproduktionen skulle gynna den svenska livsmedelsberedskapen. En utveckling som bör innebära att fler betesdjur återvänder till landskapet, vilket lär gynna insekterna.
Dessutom finns det fler totalförsvarsargument för att skydda insekterna. Vid kris eller krig kan insekter göra jordbruket mindre sårbart för brist på växtskyddsmedel. Visserligen lär det inte vara fullt lika effektivt – men det går att sätta ut insekter som äter de insekter som annars kan skada en gröda.
Sveriges försvarsförmåga kan mätas i antal fjärilar, bin och steklar. Utan insekter är vi förlorade.