Skärpningen låg i tiden. Redan när regeringen beslutade att förbjuda barförsäljning av mat (och i praktiken lunchbufféer) var det många som reagerade på att förbudet mot folksamlingar på mer än 500 personer låg kvar. Att detsamma inte skärptes samtidigt kändes bakvänt, som om coronapolitiken plötsligen blivit lite låghalt.
Men i dag, fredag, kom skärpningen. Nu förbjuds församlingar på mer än 50 personer. Ett beslut med i skrivande stund något osäkra konsekvenser. Enligt vad som i skrivande stund förefaller vara situationen förbjuds allmänna möten, liksom också exempelvis religiösa sammankomster och större bröllop med mera. Däremot påverkas inte skolornas verksamhet, arbetsplatser eller köpcentra.
Man kunde förstås gått ännu längre, vilket är fallet i många andra europeiska länder. Sverige däremot följer genom de nya hårdare reglerna ett schema där vi följer vad andra gör – fast med någon tidsförskjutning. En politik som väckt viss uppmärksamhet, men också kritik i omvärlden. Varför agerar svenskarna så långsamt?
En förklaring är förstås att det inte behövts tidigare! Det är också Folkhälsomyndighetens besked. Ska man tro myndigheten har alla länder sina lite egna förutsättningar. Den svenska politiken ligger helt rätt i tiden.
Något kan det ligga i dessa påståenden, för kanske är det först nu (med i skrivande stund nästan 100 döda), som politiken verkligen behöver skärpas. Fast samtidigt, handen på hjärtat, varför skulle situationen vara fundamentalt annorlunda i exempelvis våra nordiska grannländer? Och varför skulle det vara så att just vi gör rätt och alla andra mer eller mindre har fel? Varför frågar sig inte fler svenska journalister om det kanske kan vara tvärtom?
Och det är förstås en obehaglig tanke. Att Folkhälsomyndigheten trots allt inte har full koll på utvecklingen. Att man tvingas anpassa sig till en skenande smittspridning, men att vi då (till skillnad från andra länder) hamnar i efterhand.
Om inte annat föreligger ett pedagogiskt problem, som inte bara Folkhälsomyndighetens företrädare utan också Stefan Löfven borde betänka. För det är ju ytterst han som håller i taktpinnen.
Mitt i eländet bjuder åtminstone socialminister Lena Hallengren (S) på ett välkommet besked. Efter avtal med Getinge kommer 200 respiratorer att börja levereras från och med nästa månad. Samtidigt ökar produktionen av bland annat andningsskydd och desinfektionsmedel.