Det lilla företaget Wellnox riskerar att drivas i konkurs. Just så. Wellnox riskerar inte konkurs på grund av dåliga finanser, affärerna tycks tvärtom gå utmärkt. Utan för att Naturvårdsverket vägrar ge företaget dispens för sin storsäljande lilla shot, som vi säkert alla sett i affärer och som gjort ingefära trendigt.
Naturvårdsverket motiverar sitt agerande med att man inte kan ta affärsmässiga hänsyn, vilket möjligen är sant – men det råder samtidigt visst tolkningsutrymme vid implementeringen av EU-förordningar och framför allt måste man definitivt ta hänsyn till unionens eget regelverk. Enligt detsamma får ett företag inte förbjudas att bedriva produktion om det inte finns ett fungerande retursystem för pantflaskor. Grundproblemet är ju att det inte finns pantmaskiner för de små shotflaskorna, men det är alltså inte Wellnox fel och inte heller något företaget behöver anpassa sig efter.
Däremot behöver EU:s regelverk uppenbarligen ses över, vilket också pågår och om senast tre år väntar nya bestämmelserna enligt vilka små flaskor kommer att undantas från pantkravet. Det borde Naturvårdsverket naturligtvis också ta hänsyn till.
Det är mycket allvarligt när svenska myndigheter som i detta fall övertolkar EU-regler, på sätt som skadar företag och i värsta fall kan leda till deras konkurs. Av dessa skäl bör regeringen agera skyndsamt. Man kan självklart inte överpröva ett enskilt ärende i sig, men man kan be Naturvårdsverket förklara sig på ett rimligt sätt. Likaså kan man ändra verkets direktiv, vilket rimligtvis åtminstone borde leda till att den dispens Wellnox (och andra företag) tidigare haft förlängs. Regeringen har också en skyldighet att agera i frågor som i värsta fall rentav kan leda till att Sverige döms för brott mot EU:s regelverk (vilket skulle kunna bli fallet, givet att det kan bli en rättslig fråga om ett företag förbjuds tillverka en produkt på grund av inte det inte finns ett fungerande retursystem).
Vad hela historien påvisar är hur som helst att blott Sverige svenska byråkrater har! Vi skyller gärna på EU, när orimliga regeltolkningar lika gärna kan bero på hur myndigheter väljer att tolka förordningarna. Effekten kan som här bli rent näringsfientliga attityder.