Att gå på stan eller åka till stan kan betyda olika mål. Vad som är ”stan” varierar. Vanligtvis är det den närmaste större staden, i östra Östergötland är det för de allra flesta Norrköping. Men det går ibland att höra att Finspång och Söderköping omnämns som stan.
Begreppet är till stor del personkopplat. Under tiden i grundskolan kan Storgatan i Valdemarsvik vara stan, för att det med åren blir Norrköping, Stockholm och sedan London.
I dag finns det en längtan efter den allt större staden, särskilt bland yngre. Urbanisering, globalisering och goda möjligheter att resa och jobba i världen gör att Berlin, New York och Hong Kong inte är långt borta i tanken eller i timmar.
För många kommuner skapar den lättrörliga befolkningen och den gränslösa konkurrensen ett skriande behov av att vara attraktiv för inflyttning och behålla invånare. Särskilt för landsbygdskommuner har det blivit viktigt att få främst yngre att stanna, annars riskerar skattebasen att på sikt bli för liten för att klara de kommunala kärnverksamheterna.
Att politiskt skapa förutsättningar så att invånare kan bo kvar är viktigt. Det finns också från en kommuns sida något rationellt i strävan att få den yngre befolkningen att stanna – personer som väl har flyttat återvänder sällan.
Men en överdriven ansträngning att behålla invånare kan få en motsatt effekt. De personer som har lämnat men sedan återvänt med nya erfarenheter i bagaget kan vara de som betyder allra mest när det kommer till att skapa nya verksamheter.
I decemberutgåvan av magasinet Hidden cities från den brittiska affärstidningen Financial Times beskrivs hur irländska Dublins krogscen blomstrar. Orsaken är ”urbefolkningens återkomst”. Kockar och entreprenörer som har fått erfarenheter utomlands har återvänt till hemstaden med nya idéer som bygger företag och framgång.
Inom forskningen driven Kina en politik med ett liknande mål. Kinesiska studenter och forskare ska utbildas utomlands och få kunskaper som de kan ta med sig till hem.
Svenska kommuner som arbetar aktivt med att få yngre åldersgrupper att stanna bör också ha en strategi för att attrahera hemvändare. Personer som har erfarenhet från stan nära och långt borta kan se nya möjligheter. Det i sin tur kan skapa verksamheter och arbetstillfällen lokalt som gör platsen mer attraktiv i den globala konkurrensen. För en del kommuner bör synsättet vara hoppfullt – ju fler som har flyttat desto fler kan återvända med nya idéer.