Leder det fria fisket till totalförbud?

Foto: Fredrik Jonson

Ledarkrönika2019-07-12 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Länsstyrelsen vill förbjuda fiske på ett antal platser längs med östgötakusten. Anledningen är sviktande bestånd av gädda, gös och abborre.

I ett så kallat fiskefredningsområde, som det är tal om, förbjuds allt fiske mellan 1 januari och 15 juni. Går det enligt plan träder de nya lokala förbuden i kraft år 2020 och gäller till 2027. Därefter ska det utvärderas och omprövas (Folkbladet, 11/7).

Att fredning kan vara ett effektivt sätt att öka bestånden visar en undersökning genomförd i Valdemarsviks kommun. I Licknevarpefjärden, som har varit helt skyddat sedan 1970-talet, fångades betydligt fler gäddor än i de icke fredade vatten i närheten.

Att fiskeförbud övervägs säger att det verkar ha fiskats för mycket – vilket leder till den självklara frågan om det fria handredskapsfisket har slagit fel?

Riksdagen beslutade år 1985 att tillåta fritt handredskapsfiske vid södra ostkusten, längs Gotlands och Blekinges kuster samt i de stora sjöarna. Motiven till det var flera. Fritidsfisket skulle vara en sysselsättning för alla. Möjligheten att fiska gratis skulle även ge kontakt med naturen, motion och avkoppling. Vidare talades det om att konsumtionen av fisk skulle stimuleras och nya inkomstmöjligheter uppstå i glesbygd.

Baksidan med fritt fiske är att beståndet kanske inte vårdas särskilt väl om det är tillåtet för alla att fiska. Dessutom innebar reformen ett intrång i enskildas äganderätt.

Inom nationalekonomi förklarar teorin om allmänningarnas tragedi varför en del naturresurser utarmas – det kan vara bestånden av gädda, abborre och gös i östgötaskären. Budskapet är att allmänningen, som delas av många, vårdas av ingen.

I en allmänning tjänar den enskilde individen mest på att kortsiktigt maximera sitt uttag av den delade resursen, exempelvis fisk. Den som är snabbast med att ta så mycket som möjligt – innan någon annan hinner före – är vinnaren.

Samma teori säger att ett område som ägs av någon vårdas. Genom ägandet skapas incitament att långsiktigt hushålla med resurserna. Kanske krävs det stärkt äganderätt för att långsiktigt vårda fiskbestånden.

Det fria fisket lär vara en populär reform för alla som nyttjar det. Många turister lär även söka sig till Sverige för att fiska.

Men om det visar sig att det fria handredskapsfisket har bidragit till att minska fiskbestånden till den grad att det krävs förbud innebär det ett dubbelt slag mot äganderätten. Införs fiskeförbuden betyder det att ägarna av fiskerätten först fick se rätten inskränkt och några decennier senare kommer ett förbud för att hantera effekterna av den tidigare reformen. Tala om pengar i sjön för enskilda.

Ledarkrönika

Edvard Hollertz