Mjölken förenar landet

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Ledarkrönika2019-03-04 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Svenska bönder isolerar sig allt mer. Det är en naturlig reaktion på hot och hat från djurrättsaktivister och veganrörelse.

De senaste månaderna har dödshoten mot bönderna varit en återkommande fråga. En granskning av Göteborgs-Posten (22/1) visade att djurrättsterrorismen har ökat drastiskt – under de senaste tre åren rör det sig om över 200 dåd. Och till den bilden ska läggas att mörkertalet är stort, många anmäler inte.

Visserligen har en enad offentlighet med eftertryck fördömt dåden mot lantbrukare. Men det lär hjälpa föga, då en betydande skada redan är skedd.

Det rationella agerandet för bönder som vill minska sin och familjens utsatthet är att hålla en låg profil. Att isolera sig. Att stänga gårdarna för besök. Och en effekt av det är att möjligheterna för allmänheten att se hur mat produceras i Sverige allt mer begränsas. En utveckling som bör ses som särskilt problematisk i en tid när allt färre har tidigare generationers kopplingar till landsbygdens lantbruk. Barn kan i dag växa upp utan att ha egna minnen av jordbruk och sakna förståelse för naturliga system.

När färre får möjlighet att bekanta sig med hur mat produceras lär också allt färre ha möjlighet att göra upplysta val som konsumenter – något som den svenska jordbrukspolitiken förutsätter sedan EU-inträdet. Tanken är att konsumenten ska veta att svenska livsmedel har producerats på ett bra sätt. Att djurhållningen i landet är god och odlingen hållbar. Den insikten ska i sin tur göra att konsumenterna inte missgynnar svenska bönder, som måste följa de nationella regler som i många fall gör det dyrare att producera mat här jämfört med andra konkurrerande länder i EU. Beteskrav och låg antibiotikaanvändning inom djurhållningen förväntas säga konsumenten något.

Det som behövs för att bryta trenden är möten. Det krävs tillfällen då de delar av befolkningen som inte har en naturlig koppling till lantbruk kan skapa en relation till de gröna näringarna, som förser landet med livsmedel. Och det bästa sättet att göra det lär vara genom att besöka en gård. Men efter att hoten och hatet har ökat mot bönder lär allt fler gårdar stängas igen.

Det nog enda större projektet för att ge stora grupper tillgång till lantbruk och lära ut var maten kommer ifrån är mejerijätten Arlas projekt med bondgårdsbesök för barn, kallat Arla Minior. Visserligen är Arla Minior en i högsta grad osminkad marknadsföringskampanj, men den fyller en viktig funktion för att ge barn i skolålder en liten relation till livsmedelsproduktion.

Det visar sig också att särskilt mjölkproducenterna verkar erbjuda allmänheten en sällsynt möjlighet att få besöka gårdar. Kosläpp på våren är något som många mjölkbönder, oavsett mejeritillhörighet, bjuder in till.

Mjölkgårdarnas funktion som brobyggare mellan stad och land är värd att påtala. Och ett tillfälle att göra det i politikens absoluta finrum ges snart.

På onsdag den 6 mars är det mjölkens dag i riksdagen. Ett arrangemang som den östgötske riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) står bakom. Då kan det med fördel uppmärksammas att svensk mjölk faktiskt bidrar till att utbilda om naturliga system och binda samman landet. Det är en viktig verksamhet som ska skyddas från hot.

Ledarkrönika

Edvard Hollertz