Aftonbladet rapporterade initialt om att hela Gotland plötsligt riskerade att stå utan dricksvatten. Så illa visade det sig visserligen inte vara, men om inte sabotaget mot en råvattenpump vid Tingstäde träsk upptäckts hade åtminstone delar av dricksvattenförsörjningen tillfälligt slagits ut.
Tills vidare gäller visserligen brottsrubriceringen misstänkt sabotage. Och huruvida någon grips är osäkert, i synnerhet om "främmande makt" ligger bakom skadegörelsen. En främmande makt som ligger något österut (fast inte så långt som till Kina).
Det kan förstås också förhålla sig på andra sätt. En berusad person, pojkstreck eller en presumtiv rättshaverist i klammeri med kommunen? Mycket är möjligt, fast det kan i sig vara en del av strategin. Att sprida osäkerhet, som i förlängningen kan leda till ren noja. Alla misstänkta sabotage är nämligen inte det och alla misstänkta ogärningsmän är inte spioner eller kommandosoldater. Samtidigt som det räcker med att en enda förmodad operation visar sig vara något annat, förrän vissa börjar ifrågasätta hela hotbilden.
Ungefär som när det under 80-talet och senare fanns personer på i synnerhet vänsterkanten som vägrade tro på sovjetiska ubåtskränkningar över huvud taget.
Vi har alltså att röra oss med sannolikheter! Och sannolikheten för att någon annan än just främmande makt skulle ha intresse av, och förmåga till, att sabotera en råvattenpump vid Tingstäde träsk framstår som ganska långsökt. För den målmedvetne var arbetet desto enklare. Det räckte att bryta upp ett skåp och dra ut en kabel.
Samtidigt testar denna främmande makt i så fall vår beredskap. Nu gick det relativt bra, även om det tog några timmar att återställa funktionen. Verksamheten var larmad, men inte särskilt välskyddad. Främmande makt antecknar.
Allvarligare kan i så fall ändå vara det misstänkta sabotaget mot LKAB. Flertalet så kallade räddningskammare, närmare bestämt arton stycken, vid en gruva i Kiruna hade delvis försatts ur funktion. När detta inträffade har man ingen aning om. Kamrarna inspekteras bara en gång i kvartalet.
LKAB har haft tvivelaktiga besök förr. I höstas hade någon saboterat bergborrningsmaskiner. Det kan förstås ha varit en förvirrad, men militant miljöaktivist! Eller något sådant.
Fast nu handlar det om ett långt mer omfattande sabotage. Som tar lång tid att planera, kräver utmärkta kunskaper om gruvan och möjligen också insiderkontakter. Alla som haft förmånen att besöka en gruva i drift vet att det inte bara är att kliva in genom dörren hur som helst.
Vad främmande makt därmed lyckats med är inte bara att påvisa sin förmåga i största allmänhet, dessutom har man testat säkerhetsrutinerna. Det kan alltså ta månader innan något upptäcker ens omfattande skadegörelse. Då vet främmande makt det också.
Ytligt sett har gruvan och råvattenpumpen på Gotland inget med varandra att göra. Så kan det också vara! Det kan finnas "naturliga" förklaringar till båda händelserna. Som inte alls omfattar medvetna sabotage från yttre aktörer.
Den fråga vi då kan ställa avslöjar emellertid svaret: Hur sannolikt är det?