En stad kan växa fram på två sätt – underifrån eller uppifrån. I Sverige är vi främst vana vid det sistnämnda. Genom översikts- och detaljplaner styr kommunerna hur en stad ska se ut.
Att det skulle finnas ett annat sätt att bygga ett samhälle är knappt något vi tänker på. Så självklar har byråkratin blivit. Men ibland skymtar en annan väg – och ett sådant tillfälle gavs för ett par veckor sedan i NT.
I ett reportage från Söderköping berättades det om att boende i lägenheter i Husby backe tvingas ta bort trädgårdar och uterum. Orsaken är att hyresvärden, det kommunala fastighetsbolaget Ramunderstaden, granskat detaljplaner och bygglov och kommit till slutsatsen att uterum som är inglasade eller inplastade inte får vara det. Dessa uterum strider dels mot planerna för området. Dels går de emot räddningstjänstens rekommendationer.
Därför svänger Ramunderstaden. Gamla löften till hyresgäster om att de får glasa in uterum och anlägga små trädgårdar återkallas.
Något exemplet Husby backe visar är att den planerade stadsmiljön kan skilja sig från den miljö som boende i ett område vill ha. Planen vill inte ha trädgårdar med vinbärsbuskar eller uterum, som också skyddar mot insyn i sovrum. Men det vill människorna – och skulle de få forma sin boendemiljö fritt skulle det inte se ut som i planen.
Det finns visserligen poänger med att någon tar hand om viss övergripande planering. Det hindrar att det byggs på fel ställen – där det kan finnas risk för skred, är mycket radon i marken eller där en skog med sällsynta arter står.
Men samtidigt riskerar allt för hård kontroll av hur en stadsmiljö ska se ut att göra helheten mindre attraktiv och omtyckt av de människor som faktiskt ska bo och verka i den. Ska alla risker byggas bort så blir det ofta en tråkig stad att tillbringa livet i.
Det märks också en växande kritik mot att stadsplanering inte tar hänsyn till människorna som staden slutligen är till för. Det så kallade Arkitekturupproret, som samlar närmare 60 000 följare på Facebook, är ett initiativ som kritiserar dagens stadsbyggnad. Upproret vill att det byggs snyggare hus. Och med det menas klassiska hus.
”Då över 75 procent föredrar mer traditionellt inspirerad arkitektur med färg, detaljrikedom och småskalighet, bör utbudet närma sig efterfrågan. Idag byggs inte ens 1 procent av det som efterfrågas mest.”, står det på Arkitekturupprorets hemsida.
Det finns nog även en röd tråd mellan Arkitekturupproret och hyresgästernas kamp i Husby backe. Båda initiativen vill att människorna som bor och verkar på en plats ska ha mer att säga till om hur den ser ut. De vill bygga sin stad själva.
Edvard Hollertz, Agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning