Regeringen tvingas till en upprustning i årets statsbudget. Just ”tvingas” är det rätta ordet, för ministären Löfven avsätter en knapp halvmiljard till inköp av de 24 artilleripjäser av typen Archer (”Bågskytt”) som byggts i Karlskoga för norsk räkning, men som Norge nu tackat nej till. Därmed fördubblas det svenska artilleriet!
Fast bara i teorin.
Hälften av de ”norska” kanonerna hamnar i förråd, det finns för övrigt inte ens ammunition till dem. De återstående pjäserna hoppas regeringen kunna kränga till hugade spekulanter i utlandet. Säkert till underpris – bara man blir av med dem.
Samtidigt noterar vi hur bland annat spionaget mot Sverige ökar och att hotbilden försämrats så snabbt att överbefälhavare Micael Bydén beslutat att ett infanterikompani ska förläggas permanent på Gotland. Ett enda litet kompani, samtidigt som det saknas både luftvärn och artilleri på ön. Trots att det hastigt och lustigt nu alltså finns ett (litet) överskott på fastlandskanoner, tyder lite på att några pjäser hamnar på Gotland.
Förutom uppräkningen i enlighet med förra årets försvarsöverenskommelse, sker ingen upprustning i budgeten. Tvärtom andas språkbruket sedvanlig försiktighet – helt på tvärs med exempelvis ÖB:s uttalande om försämrat säkerhetsläge.
Kanske gör försvarsminister Peter Hultqvist (S) vad han kan, fast han har uppenbarligen inte finansministerns öra. Stefan Löfven säger som vanligt ingenting (mer än att vi absolut inte under några omständigheter får gå med i Nato). Regeringen bryr sig helt enkelt inte.
Tråkigt nog gäller detsamma emellertid allt för ofta också den borgerliga oppositionen. Densamma klagar på ministären Löfven, men det är sällan någon kräver rejält med kapital till försvaret. Jo, Liberalerna (som inte stod bakom försvarsbeslutet) föreslår lite mer. Men om vi till allas överraskning skulle få en borgerlig regering i morgon, tyder lite på någon verklig vilja att satsa på försvaret. Det skulle förvåna om Alliansen går till val om två år på en riktig upprustning, en sådan som inte bara hörs i retoriken utan kan omräknas i färska miljarder till försvarets fromma.
Det är sorgligt, men också lite skrämmande.